DEN GLOBALA EKOLOGIN
Världen står inför stora utmaningar idag, brukar medierna skriva.
Vi har svårt att få överblick, jorden -Tellus - är stor. Vi ska alla samsas emellan den tunna hinnan som kallas biosfären och jordytan. Det är den ljust genomskinliga hinnan runt jorden på bilden som har förutsättningar för liv och där vi lever.
Rolf Edberg. författare och ekofilosof, har just satt sig ner på en sten i fjällen och vilar under en fjällvandring. Han funderar medan han spanar efter rovfåglar i kikaren. Han vänder kikaren och den fjällvärld han innan sett förstorad blir nu förminskad:
"Fjällen runtomkring mig blir inte mindre storslagna genom att jag vänder kikaren. Men jag famlar efter något som tar formen av en undran:
- har inte vår situation blivit sådan, att det kan vara nyttigt, kanske nödvändigt att vi ser oss själva i det dubbla perspektivet? Där de blå bergen, ovanför dem en hinna penslad över kontinenterna så tunn att inte den finaste pensel skulle kunna dra dess motsvarighet på någon glob. Där den är som tjockast är den bara några bråkdelar av någon miljondel av jordradien. Men denna hinna är betingelsen och hemvisten för vad vi innefattar i begreppet organiskt liv. Utan den skulle kontinenterna vara sterila månlandskap. Inne i detta tunna hölje i mullens luckra mörker sysslar livets rastlösa och stumma tjänare bakterierna med att ur förbrukade organismer frigöra salter, som är förutsättningen för livets oavbrutna förnyelse och kretsgång för allt som gror och blommar, för fågelsången över tingen, för människan själv. Omedelbart under denna hinna klotets massiva massa, glödande av eld i sitt inre; en dödens boning ur det organiska livets synpunkt. Och lyfter jag min blick över bergen så vet jag, att det syre som fyller mina lungor på samma sätt som jordens örter fyller min buk, snabbt förtunnas och tar snart slut. Utanför ozonhöljet en svart tomhet där rymdens kyla och av inget lufttäcke dämpade strålning förenar sig och skapar ett nytt dödsrike. Det är här, i den flortunna marginalen mellan de svarta dödarna, som vi drömmer och ävlas och gör politik och begrundar våra intressanta jag. Det är här vi stundom grips av en högtidlig yra över att vara till av andakt inför den sköna tavla som naturen målat över hinnan. Här är människohemmet: i det smala gränslandet med klotets heta död under oss och rymdens kalla över oss.
Ett marginalhem för marginalvarelser. "
"Spillran av ett moln (1966)
Vi tror oss veta att jorden blir varmare och varmare: Många säger att det beror på koldioxiden, vilket är bara sant till en viss grad. Varför fokuserar man då på koldioxid?
Jo, den mesta koldixidhalten, som höjts under några årtionden, kommer av att vi bränner olja.
Hur bildades Oljan?
Oljan bildades genom att för plankton blev fångade i stor mängd på havsbotten och instängda där. De dog och hann inte förmultna. Mer och mer sand och lera la sig på bottnen så att de döda planktonen blev ihoppressade till kolväten med en flytande form - den såg ut som en svart smetig massa. Processen tog ungefär 100 000 år. Massan kallas för råolja. Ovanför råoljan finns naturgas (som man använder i gasspisar t.ex.) och under råoljan finns saltvatten.
En annan tråd från historien:
Under 1800-talet hade man använt de saltsjöar och saltbrunnar, som fanns bl.a. i Pennsylvenia USA. Man lät vattnet dunsta och använde saltet till mat och konserveringsmedel.
Men efter en tid började det bubbla upp gas ur saltvattnet. Gasen var lättantändlig men till en början med mest till besvär. Ingen använde gasen förrän Will Hart drog den första gasledningen i staten New York. Gasledningen användes till belysning på ett värdshus i staden Fredonia. Snart fanns många gasledningar där och staden blev en turistattraktion, då den använde gasen till gatubelysning. (Det fanns ingen belysning i städerna på nätterna. på den tiden, i övriga världen).
Under gasen upptäckte man en tjock svart trögflytande illaluktade vätska eller kanske hellre massa.
råolja
oljeborrtorn (1800-talet)
Till en början med försökte kringresande försäljare sälja råoljan som medicin, men snart började en man, Edward Well, borra efter och pumpa upp oljan och sälja den till belysning.
Man började göra fraktioner av oljan genom att destillera den. (tekniken att destillera kunde man redan då man gjorde på samma sätt med vin eller jäst potatisvatten för att få höga halter av alkohol - vodka, brännvin, whisky t.ex.). Det betyder om man ser på råoljan, att olika kolväten lämnar blandningen vid olika temperaturer. På så sätt kan man dela upp råoljan gasol, bensin, fotogen, bränningsoljor, smörjoljor och bitumen eller asfalt. Den fabrik som destillerar oljan, det kallas raffinera när det är olja, kallas raffinaderi.
Den mer lättflytande och lättantändlig vätska, bensinen, gjorde att explosionsmotorn fick en framtid. Då portioneras bensinen ut ien motor som antänder vätskan och explosionen gör att fordonet förflyttar sig framåt.
Efter många idéer från bl.a. Frankrike och Tyskland så startade Henry Ford en bilfabrik med T-forden som första bil. Det var också första gången någon mekaniserade människor på ett löpande band. Den principen bygger på att bilen tillverkades genom att den stod stilla på ett brett band som långsamt rörde sig framåt. Bredvid bandet stod arbetare och de gjorde var sin detalj på bilen. När alla gjort sin detalj, var bilen färdig och kunde lämna fabriken och säljas.
Löpande band
Bilen blev vanlig i västvärlden.
Efter att bilen utvecklats och drevs med bensin, började fartyg drivas med olja och så småningom flyget att drivas med flygfotogen. Hus eldades (och eldas - dock mer sällan idag eftersom olja är dyrt) med brännolja. Man trodde att oljan aldrig skulle ta slut.
Och allt detta har sitt ursprung i plankton som blivit begravda, sammanpressade och bevarade under havsbotten och landytan under syrefria förhållanden.
Men det tog ett långt tag i tiden innan människan förstod att atmosfären var ändlig och under tiden steg koldioxidhalten i luften. Koldioxid bildas då bensin förbränns i bilmotorerna, fartygsmotorerna, flygmotorerna eller oljan bränns i oljebrännare i husen.
Idag vet vi att luften inte har så mycket koldioxid kanske, men att det lilla som finns försvårar för jorden att göra sig av med den värme i form av Infrarött ljus, som annars skulle stråla ut i världsrymden.
Man har i miljökretsar sagt att inte över 400 ppm (parts per million), men i maj i 2013 mättes de värdena upp på de platser som är utmärkta på kartan. Koldioxidhalten har ökat med 2 ppm /år de senaste 10 åren (SMHI).
Jordytan blir varmare och haven blir varmare, vilket gör att vattenångan i atmosfären stannar kvar längre och molnbildningen blir större. Jorden ger ifrån sig värme i form av infrarött ljus under nätterna. Då molnen ligger ivägen kommer inte det infraröda ljuset ut ur jordens atmosfär och luften blir varmare. Det är också en bidragande orsak till och ett hinder för det infraröda ljuset att nå världsrymden. Det heter ju inte molntäcke för intet.
Då haven blir varmare höjs vattennivån. Många områden i världen är idag katastrofområden. Det är ofta sådana områden som höjts med landhöjningen och förut varit havsbotten. Ett exempel på sådana områden är t.ex slättlandet i Bangeladesh där det bor 150 miljoner människor och de är till majoriteten mycket fattiga. En kombination av slättland, erosioner från Himalaya och klimatförrändringar har gjort landet mycket sårbart för översvämningar.
Bangeladesh 2004.
Ekologiska fotavtryck
Man brukar tala om fotavtryck och hur stora ekologiska fotavtryck varje nation gör. På så sätt kan man få ett överskådligt mått på de globala belastningarna som finns på ekosystemen och framför allt om ett land utnyttjar mer landområden än landet själv har i yta. FN har också illustrerat ett fotavtryck där olika länder symboliseras med olika stora fyllda cirklar beroende på hur mycket koldioxid de släpper ut.
http://www.sustainablecitiescollective.com/130531/global-carbon-footprint-nation
Färg och land:
Lila = Afrika
Brunt = Asien
Röd = Mellanöstern
Blå = Karibien
Rosa = Centralamerika
Grön = Europa
Ljusgrön = Nordamerika
Ljusblå = Oceanien
Mörkbrun = Sydamerika
Vi repeterar:
* Koldioxid släpper, enkelt uttryckt, igenom kortvågigt solljus som värmer jorden (Det är sol-ljuset som värmer atmosfären och litosfären) men förhindrar delar av jordens värmestrålning, att ta sig ut i världsrymden. Den värme som ska gå ut i världsrymden blir delvis kvar i jordens atmosfär.
*Temperaturen i atmosfären höjs, då värmen blir kvar i atmosfären, och luften blir varmare.
*Då det blir varmare på jorden förändras vindarna och det blir svårt att förutse årstider, regnperioder och torka.
*Havens ytvattnet blir varmare och vättenångan gör atmosfären fuktigare.
Vattenångan (kondenserar som vattendroppar då de kommer högre upp i luftlagren) i atmosfären ökar.
* Vattendropparna i atmosfären verkar som små speglar och reflekterar tillbaks jordvärmen (i form av infrarött ljus) i atmosfären.
* Den värme som skulle lämna jorden och gå ut i världsrymden som långvågig strålning (infrarött ljus), blir kvar i atmosfären istället.
Att mängden växthusgaser ökar (man talar om halter =mängder) beror främst på att vi människor använder fossila bränslen och eldar med dem för att värma bostäder, ge elekriticitet, driva fabriker eller köra bilar, lastbilar, båtar och flyger.
Då vi hugger ner stora skogar kan inte koldioxiden användas av växterna och träden och det blir ingen återförening av koldioxid in i de gröna bladen eller tillväxten hos träden eller grödorna.
I Sverige är ungefär 80 % av alla utsläpp växthusgaser.
Bilden hämtad från: http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen
Med växthuseffekten följer stora katastrofer i länder som Filippinerna och Pakistan, men också att vindarna styrs om så det blir torka på Afrikas horn (Östra Afrika).
Som du ser av stapeldiagrammet så har Asien inga stora koldioxidutsläpp om man räknar per person, men om du jämför med FN-s fotavtryck, längre upp på sidan är deras förbrukning av koldioxid mycket större än USA´s. Hur kommer det sig, tror du?
De stora politiska konflikterna i de internationella miljösammankomsterna är vem som ska minska koldioxidhalten i atmosfären och vem som är skyldig till de flesta utsläppen. Asien - eller tredje världen, har ökat sin produktion för att få en högre välfärd, medan USA menar att de har så stora skogar och stor natur som tar upp koldioxid, så de behöver inte minska sina koldioxidutsläpp.
USA menar att beräkningarna borde ta med den koldioxid världsdelens natur tar upp och det skulle då innebära, enligt berätningar som amerikanarna gjort att USA inte skulle behöva minska sina koldioxidutsläpp. De man då inte tar hänsyn till är utsläppen genom tid. USA har haft sitt välstånd länge, medan de asiatiska och afrikanska staterna just börjat bygga sin välfärd.
För att komma till rätta med de här skiljaktigheterna har man skapat klimatkonferenser där man skriver avtal om vad som ska gälla.
I Kyotoavtalet enades man om att minska koldioxidutsläppen och FN´s klimatkonferens i Doha, Ouatar 2011 försökte enas runt hur utsläppsrätterna skulle fördelas då Kyotoavtalet löper ut.
Det görs alltså insatser - stora insatser för miljön. Men vi kommer ändå inte vidare så då får konsumenterna försöka styra istället.
Gräsrötterna dvs du och jag kan göra är att bli mer miljömedvetna val när vi handlar mat och reser. Vi kan tänka på vilka kläder vi handlar och om de är miljövänligt framställda. De skrubbade jeansen till exempel är inte bra för de som arbetar med att skrubba dem eller miljön.
Den kineskiska floddeltat vid Pearl river där jeansen blå färg släpps ut i flodvattnet. Vattnet innehåller mycket farliga ämnen och undersökningar visar att människorna runt floden fått skador där bl. har svårt att få barn.(Greenpeace)
Om vi flyger kan vi välja att betala lite extra för utsläppsrätter, där pengarna går till miljöprojekt. Flyget släpper ut mycket koldioxid.
Om vi handlar mat kan vi se efter hur långt varan transporterats och hur den odlats.
Matmil står för det antal mil som maten rest för att hamna på din tallrik - från producent till konsument. Idag är det ett vedertaget begrepp i och med diskussionerna kring klimatförändringen. Det är en faktor för att bedöma hur maten påverkar miljön.
Det är bättre att be grannen om fallfrukt eller att få plocka äpplen från träden än att köpa ekologiska äpplen från Argentina - speciellt om det, som nu, är höst. I icke ekologiska äpplen kan det finns bekämpningsmedel. Människan kan bli sjuk om halterna av bekämpningsmedel är för höga.
Fairtrade syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor främst för odlare pch arbetare i utvecklingsländerna och ge arbetarna en lagstadgad minimilön.
Krav verkar för en ökad ekologisk produktion och konsumtion, främst genom att ta fram regler och erbjuda certifiering för användning av KRAV-märket.
Biodynamiska produkter är också framställda på ett bra ekologiskt riktigt sätt.
