tisdag 13 december 2016
Sjöfarten på östersjön
Ship movement data is from the regional HELCOM AIS system established in 2005 and administered by the HELCOM AIS Expert Working Group. Accident data is based on the HELCOM accident data collected annually since 1998 as part of the HELCOM MARITIME group
Varje dygn transporterar flera tusen fartyg nödvändigheter till flera miljoner människor runt Östersjön.
Sjöfarten påverkar Östersjön på främst två sätt:
avgaser som släpps ut i luften
och
svartvatten och gråvatten som släpps direkt ut i havet (svartvatten är ett dfinare namn för avloppsvatten från fartygens toaletter och gråvatten är vatten från handfat, duschar och fartygens kök).
det är fortfarande lagligt att tömma fartygets tankar om fartyget är mer än 12 sjömil från kusten dvs 22,2 mil ut till havs. Det blir mycket tankar osm ska tömmas om det är ett kryssningsfartyg med 3-5000 passagerare. Det finns numera möjligheter att tömma tankarna i hamn, men det tar tid att tömma dem och det kostar rederierna pengar.
Det finns lagstiftning i Finland att fartygen får betala en förhöjd hamnavgift om de INTE tömmer sina tankar.
Även den nedskräpning av plast som både fartygens passagerare och båtfolket gör skadar miljön. De landbaserade källorna till nedskräpning kommer från turism och rekreation. 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år i världen. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är mat. Plasten bryts inte ner. Det finns internationella lagar som förbjuder att plast kastas i havet.man uppskattar att mellan 3 000 och 8 000 kubikmeter skräp spolas upp vid västkusten varje år. Plastföremål utgör ungefär 90 procent av skräpet. Situationen är lika illa på ostkusten ( Östersjön).
Plasten är inte bara det som vi ser med blotta ögat utan också mikroplaster som finns i fyp fleesekläder och blir små, små partiklar i vattenmassan. Forskare har gjort försök på fisk och matat den med foder uppblandat med små plastkulor. Efter två månader dissekerades fiskarna. Det visade sig att de hade allvarliga leverskador. Plastkulorna hade, på ett sätt också positivt, dragit åt sig kolföreningar som är giftiga och finns i havet.
Det finns alltså rester av plast från nyare avloppsrör och kabelisoleringar, engångsartiklar som engångsmuggar, plastgafflar och plastemballage.
Forskarna odlade växtplankton i vatten som innehöll nanoplast med en koncentration på 0,01 procent. Växtplanktonet användes som föda åt millimeterstora kräftdjur, dafnier. De tillhör gruppen djurplankton som befinner sig ett snäpp högre upp i näringskedjan än växtplankton. Sedan fick rudor – det vill säga fiskar – äta upp dafnierna. Nanoplasten i försöket var fluorescerande polystyrenkulor som avger ett karakteristiskt ljus. Nanopartiklarna i magarna på dafnierna avtecknade sig som små ljuspunkter i forskarnas mikroskop. Det visade sig att dafnierna fick i sig nanopartiklar när de åt växtplankton.
https://vimeo.com/151523238
F6F2014 http://fof.se/tidning/2014/9/artikel/mikroplast-det-dolda-hotet-i-havet
sea-stars eating mussels
Hur en sjöstjärna äter upp en mussla. Sjöstjärnan lägger sig över musslan, bänder upp skalet och välter ut sin mage i glipan mellan skalhalvorna. Magjuicen löser upp musslan och sjöstjärnan kan suga i sig näringslösningen. Sedan lämnar den ett tomt musselskal efter sig.
Hur olika organismer som utsätts för stress utvecklas
Det här inlägget handlar om en jämförelse mellan växter och djur som lever på västkusten ( västerhavet) och i Östersjön. De kommer också att beskrivas utifrån funktioner.
Angående den stress som Östersjön utsätter olika organismer för.
Östersjön har över tid ibland varit sötvattensjö, ibland havsvik och ibland, som nu ett brackvatteninnanhav. De arter som levde här då östersjön var en havsvik finns kvar, trots att salthalten i östersjöns vatten bara är en femtedel av Atlantens. Att salthalten är låg beror till stor del på de älvar som mynnar ut i Östersjön och att utloppet är så trångt.
Nya arter fortsätter att komma in i Östersjön, men nu är det mest sötvattenarter som invandrar på naturlig väg via floder och älvar eller som kommer som barlast på skepp från andra kontinenter som de Stora sjöarna i Nordamerika.
Blåmussla
Blåmusslan filtrerar växtplankton och djurplankton genom sin inströmningöppning. Den för ut avfall genom utströmningsöppningen.
Östersjömusslan överlever betydligt bättre än västkustens musslor i låga salthalter.
Östersjömusslan kan inte motstå sjöstjärnornas attacker, då arten levt i Östersjön i mer än 8000 år och inte varit utsatt för sjöstjärnor som predatorer (rovdjur).
Sea- stars eating mussles
Blåmusslor på Västkusten kan förflytta sig om de känner lukten av sjöstjärnor. När en sjöstjärna äter en mussla, lägger den sig över den och tvingar upp blåmusslans skal. När det finns en liten glipa i skalet välter sjöstjärnan ut sin mage in i glipan. Magsafterna förstör musslans muskel och innehåll. När hela musslan blivit juice suger sjöstjärnan in sin mage igen och lämnar det tomma blåmussleskalet. Det kan du se på youtubeklippet ovan. Det osm ser ut som en tunn hinna är sjöstjärnans mage, som den vänt ut och in på.
Så här äter blåmusslan.
Blåmussla som filtrerar vatten och äter växtplankton. Östersjömusslan och blåmusslan i Östersjön växer långsammare, men är duktiga filtrerare. Då de förekommer i stort antal ( de har inga kräftdjur och sjöstjärnor som äter dem) och en enda mussla kan filtrera flera liter vatten/ timme och alla musslor som finns i Östersjön filtrerar hela vattenvolymen (20 000 kubikkilometer) varje år. Förekomst av ejdrar beror troligen på att ejdern har musslor som huvudnäring.
Då musslorna filterar så mycket vatten används de som miljöindikatorer och analyseras i avseende på miljögifter.
Då Östersjömusslan och blåmusslan i Östersjön blir mer stessade av den låga salthalten växer de också långsammare än sina artfränder på västkusten.
På västkusten kan musslorna bli 10 cm långa, i Östersjön högst någon cm.
Då blåstången i Östersjön utsätts för samma stress som blåmusslan, blir den också mindre. Blåstången har färre arter som bor eller gömmer sig i den då den är i havet i Östersjön än då den finns i havet på västkusten.
Beskriv blåstången (rita gärna) och beskriv vilka djur och alger som gömmer sig i tångruskan.
Använd länken: Under ytan i Östersjön. http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/skoldokument/Under_ytan_i_Ostersjon.pdf. Sök på sidan efter vilka djur och plankton som trivs i blåstången. Beskriv dem och rita dem. ANvänd kartan nedan och beskriv var blåstången finns.
Jämför blåstången på Västkusten med blåstången i Östersjön. Skriv ner skillnaderna i artrikedom och varför skillnaden finns.
Blåstångens utbredning
Den gröna färgen visar var blåstången finns.
Orange färg visar var smaltången finns.
Gul färg visar var sågtången finns på svenska kusterna. Inga uppgifter om sågtången från andra länder.
Forskning och framsteg: http://fof.se/tidning/2007/3/snabb-evolution-i-ostersjon
Tedengren.M Havet.nu http://www.havet.nu/dokument/HU20083blamussla.pdf
Tångbloggen: https://tangbloggen.com/ stockholms universitet,
Vattenkikaren.se http://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/biotop/musseeko/musseeko04.html
Mussels feeding on gree microalgae
Musslorna filterar mikroväxtplankton. Det är därför vattnet till en början är grönt. Filmen snabbspealas, men det tar musslorna 10 minuter att rena vattnet.
Bottentrålning
Östersjön och bottentrålning
Under ytan:
Trålborden har linor fästade vid båda sidorna. linornas syfte är att skrämma in fisken i trålen. Det finns stora plastkulor i trålens överkant, som håller upp den övre delen av trålen, så det blir en stor öppning som fisken kan simma in i.
Yrkesfiskarna som fångar fiskar som lever alldeles ovanför botten eller på botten bottentrålar.
Bottentrålen gör stora skador på botten och många marina djur och växters livsmiljö kan vara förlorad för år framåt efter att trålen bara gjort ett svep på botten. Bottentrålning bär ansvar för att vissa fiskarter helt försvunnit i det område trålen trålat. Att trålen dessutom rör upp bottenslam kan skapa bra förutsättningar för algblomning.
Bottentrålning är den absolut vanligaste fiskemetoden i Sverige. Det finns flera anledningar till det:
* Fiskaren får slänga tillbaks den fisk och fångst han inte vill ha ner i havet igen.
* Det bränsle fiskaren använder för att bottentråla skattefritt.
*Det är ett effektivt sätt att fånga mycket fisk på en kort tid.
*Metoden är maskindriven och tekniskt automatiserad, vilket underlättar för yrkesfiskarna (att vara yrkesfiskare är ett fysiskt hårt jobb)
*Fisket ger inga bifångster av fåglar eller marina däggdjur som sälar och tumlare.
gråsäl
De bifångster som kastas tillbaks i havet kan vara så skadade att de dör. Bifångsterna är ofta viktiga för ekosystemet även om bifångsten inte ger någon ekonomisk vinning för fiskaren.
Djurens andningsvägar täpps igen när bottentrålen virvlar upp bottenslam och ägg och yngel förstörs.
Miljögifterna som funnits begravda i bottensedimentet, förs upp till vattenmassan igen och kommer åter in i det ekologiska systemet och djurens vävnader.
Kravmärkt fisk är inte bottentrålad.
Dykare.nu; dykarlexikon.http://www.dykarna.nu/lexicon/bottentral_1293.html
Fisheco; en sportfisktidning
Havet.nu http://www.havet.nu/?d=3512
måndag 12 december 2016
Överfiske I Östersjön
Bakgrund:
Fiskerinäringen runt Östersjön
Fisken i Östersjön har minskat kraftigt. För att inte fisken ska försvinna helt och bli utfiskad har EU bestämt vilken mängd fisk som EU-fiskare får dra upp ur Östersjön. På så sätt försöker man hålla fångstnivåerna på en acceptabel nivå så att fisken kan fortplanta sig och öka i antal.
Idag bedömer myndigheterna och forskarna att 75% av de viktigaste fiskarna som vi äter är överexploaterade eller fullt utnyttjade. De fiskar som är hotade är de som växer långsamt och förökar sig långsamt ( det tar längre tid för dem att bli könsmogna). 1984 fanns 1500 miljoner torskar och 10 år senare var antalet torskar 55 miljoner. Det är en minskning med mer än 70%. Torsken vid Bornholm är på sådan låg nivå att internationella havsforskningsrådet rekommenderar att yrkesfiskarna inte fiskar alls där.
2016 sänkte EU yrkesfiskarnas fångstmängd i Östersjön med 15% jämfört med 2015. Beslutet om en sänkning av fångster av fisk beror
dels på att forskarna har en bättre kännedom om fiskarna i Östersjön idag genom att man undersökt hur mycket fisk det finns och
dels att det finns naturliga variationer i fiskebeståndet som 2016 är på nedgång, vilket för fiskare innebär att de inte får fånga lika mycket fisk som förra året. Varje nation runt Östersjön får ett viss antal ton som fiskerinäringen får dra upp ur havet ( det kallas fiskekvoter).
När kvoten fångst av fisk är fylld får fiskerinäringen inte fiska mer av den fisken.
Torskfångst regeringen.no
Fiskerinäringen i Sverige styrs av Fiskeriverket. omsättningen är runt 1 miljard kronor per år på försäljning av fisk. 75% av den fisk som dras upp ur havet blir till djurfoder (sill/strömming).
Fisken mals till mjöl som sedan blir mat till odlad fisk som lax
regnbågslax.
regnbågslax
Miljön och odlad fisk
För att en odlad lax eller regnbågslax ska nå 1 kg krävs det 2,5 kg vild fisk. Viltfisk fiskas alltså som foder till lax- och regnbågs laxodlingar istället för att säljas direkt över disk.Då laxen befinner sig högt upp i näringskedjan behövs det mycket foder till den.
Lämpligare vore att odla växtätande fisk.
Den vildfångade laxen i Östersjön och Bottenviken står för 1 % av all lax som säljs i Sverige.
Vi människor bör inte äta fet fisk som innehåller höga dioxinhalter och PCB-halter, då både dioxin och PCB lagras i kroppsfettet. Om en person äter mycket fisk som innehåller dioxiner (fet fisk dvs lax, regnbågslax och strömming) och PCB, kan personen ifråga om många år, nå upp till skadliga nivåer och visa tecken på ohälsa.
Miljömärkningen ASC (internationell hållbarhetsmärkning för odlad fisk och skaldjur). MCS ( internationell miljömärkning för viltfångade fisk- och skaldjursprodukter) och KRAV (svensk miljöcertificering som omfattar både vildfångade och odlade fisk- och skaldjursprodukter).
Överfiske
Regeringen har slagit fast att den kommersiella fiskerinäringen är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. 27 fiskarter är rödlistade. Det betyder att fisken riskerar att dö ut i det område den är rödlistad i.
Överfiskning förändrar också ekosystemen i havet och längst kusterna, då de stora rovfiskarna fösvinner. Rovfiskarnas bytesdjur ökar i antal. det leder till att hela näringskedjan förändras med algblomning som följd.
I Östersjöns fria vatten är torsken rovfisk. Den äter skarpsill och strömming. Skarpsill äter djurplankton.
Djurplankton äter växtplankton.
Då torsken minskar eller försvinner ökar skarpsillen i antal. Skarpsillen äter djurplankton som minskar i antal. När djurplankton minskat i antal ökar växtplankon. Växtplankton konsumerar allt kväve och fosfor. Blågröna algerna (cyanobakterierna) tar över termoklinen ( varmtempererade vattenzonen på sommaren) vilket leder till algblomning. Algblomningen leder till en överproduktion av blågröna alger - som dör och sjunker ner i bottensedimentet. Bottensedimentets organismer får slut på syre så de bakterier som kan leva i en syrefri miljö får en framträdande roll. De bryter upp kemiska föreningar och fosfater, sulfater, svavelväte och järnjoner flyter fritt i det nedre skiktet (saltskiktet och djupvatten skiktet).
Överfiske effekter på ekosystemet
Spöknät
Många fiskar dör i onödan då de fastnar i spöknät. Beräkningar har gjorts att 10 000 nät förloras varje år i Östersjön. Spöknät är nät som yrkesfiskare och fritidsfiskare förlorat i hårt väder eller som övergivits. 6 ton spöknät har fiskats upp i Östersjön under ett pilotprojekt genomfört av WWF i Polen 2012 − 13. Det var polska och litauiska fiskare som deltog i projektet och fiskade upp näten. Det finns troligen 450 ton spöknät intrasslade i 3 000 skeppsvrak bara utmed den polska kusten. Spöknäten utgör ett hot mot fiskar, som fastnar i dem, fåglar som fastnar då de dyker för att fånga fisk och havsdäggdjur som fastnar då de vill äta fisken som fastnat i spöknäten.
Förr ruttnade fiskenäten, då de var gjorda av tunt lingarn eller tunt bomullsgarn. Sedan 1950-talet är näten gjorda av nylon, som inte ruttnar och inte bryts ner lika lätt.
EU fiskekvoter Förvaltning av fisk
https://ec.europa.du/fisheries/cfp/fishing_rules/tacs_sv
Fiskejournalen.se http://www.fiskejournalen.se/spoknat-i-svt/
Havet.nu http://www.havet.nu/?d=33
Havsmiljö institutet.se http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/?page_id=34
Scoolido.se https://www.schoolido.se/nationella-prov/biologi/2013_A1
SLU http://www.artdatabanken.se/naturvaard/roedlistning/vanliga-fraagor-och-svar/
WWF http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/radda-ostersjon/1181754-radda-ostersjon-startsida
söndag 11 december 2016
Egentliga Östersjön djupvatten och saltvattenskikten.
Djupvattnet och dess syrehalt
De smala och grunda trösklar där havsvattnet kan passera in finns i Stora och Lilla Bält samt Öresund. De stora inflödena sker sporadiskt kan påverkar syrgasförhållandena i de centrala delarna av Egentliga Östersjön. När havsvattnet tränger in blandar sig ytvattnet med djupvattnet. Vattnet blir så småningom stillastående i djupvattnen. För att havsvatten ska strömma in behöver vattenståndet i Egentliga Östersjön vara lägre än normalt. De kraftiga västliga höst eller vinter- vindarna driver in havsvattnet och ju längre vindarna ligger på, desto mer havsvatten strömmar in. Under 1900-talet strömmade havsvattnet in I Östersjön med ett eller ett par års mellanrum. Sedan 1983 har vindarna inte varit tillräckligt kraftiga och ihållande ( troligen beroende på att klimatet blivit varmare) så havsvattnet har inte kunnat strömma in mer än 5 gånger, vilket är lite för tidsperioden (33 år). Det största inflödet av havsvatten sedan mätningarna började i slutet av 1800-talet skedde 2014.
Hur havsvattnet strömmar in i Egentliga Östersjön. För att ta sig till Gotlandsdjupet tar det tre veckor. SMHI
Trots det har bottnarna inte återhämtat sig, som forskarna hoppades på. Bottnarna är fortfarande syrefria (svart på bilden) eller har syrebrist ( rött på bilden).
Fosfatöverskott
Syrebristen i djupvattnetn har påskyndats också av övergödningen. Näringsämnena kretslopp har också förändrats. Den fosfor, som följt med de döda organismerna ner till botten lösgörs av anaeroba bakterier och simmar fritt som fosfater i vattenvolymen. Kväve i form av nitriter och nitrater omvandlas till kvävgas och lämnar systemet helt.
Om det är syrebrist frigörs fosfor i form av fosfater från de döda organismerna, men också ur det slam, som håller på att bilda nya bergarter i bottnen (sediment och sedimentära bergarter). När de anaeroba bakterierna frigör syre ur de olika
sedimenten bildas svavelväte (H2S).
Svavelväte är en giftig gas som luktar som ruttna ägg. Vid höga doser svavelväte fälls metaller ut som t.ex. järnjoner, kopparjoner och zinkjoner.
Då havsvattnet inte tränger ner i djupvattnet blir djupvattnet varmare, vilket skyndar på de anaeroba bakeriernas processer och de kan lösa upp mer fosfater och metalljoner.
Fisken flyr de syrefria områdena och om djupvattnet syrefria volym ökar, har kallvattensfisken, som lever under den termoklina skiktet på sommaren, mindre volym vatten att jaga och söka näring i.
Fiskarna som utsätts för syrebrist i vattnet kan öka sin blodcirkulation och kompensera för syrebristen, men det innebär också större stress och större energiförbrukning för fisken. Stressen påverkar också andra funktioner.
Torsken drabbas hårt. Torskens ägg måste flyta i vattenmassan en period innan de blir yngel. Äggen behöver en syrehalt på 2 ml/ liter havsvatten för att överleva. Lekplatsen öster om Bornholm är den viktigaste lekplatsen för torsk. Torskäggen lyckas allt mer sällan överleva, då övergödningen av vattnet också är ett problem för dem med
minskade syrgashalter.
Egentliga Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden. Sedan1940-talet har jordbruken, vattenburna avlopp, biltrafik och ökade industriutsläpp läckt näringsämnen som fosfor och kväve till Egentliga Östersjön. Mängderna av näringsämnena har flerdubblats. snabbväxande alger och en del mikroorganismer ökar i antal, medan andra arter får svårt att anpassa sig och minskar i antal.
Då inget ämne begränsar växtplanktons tillväxt under sommaren ökar de i antal och djurplankton likaså. Det blir mer mat för de fiskar som lever i det termoklina skiktet.
Då organismerna i termoklinen dör sjunker de till botten. Den nedbrytning av organismerna till näringsämnen kräver mycket syre. Vattenutbytet mellan det övre och det undre vattenlagret är minimalt och då kan syrebrist uppstå. Det som förorsakar att Egentliga Östersjön mår dåligt är:
Naturvårdsverket: Nyhet 2014-05-20: Rapport: Havet 2013/2014
Havsmiljöinstitutionen : Om miljötillståndet i svenska havsområden 2015/16
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)