Egentliga Östersjön övergödning som obalans

Egentliga Östersjöns obalanser

Geografiskt och lite om skillnaden till Bottniska viken och Bottenhavet. 

Det som kallas Egentliga Östersjön är södra halvan av Östersjön söder om Åland. Egentliga Östersjön  har ett avrinningsområdet som sträcker sig från Svealand till Götaland, men naturligtvis gränsar de baltiska staterna, Polen, Tyskland och Danmark också till det som kallas Egentliga Östersjön och är också dess avrinningsområde.Den är cirka 60% av hela Östersjöns yta.

  

Vattnet i Egentliga Östersjön är saltare ( 8 0/00 salt) än i Bottenhavet och Bottenviken  (2 0/00) salthalt och mer av hav än norra delen. Den högre salthalte i det bräckta vatten gör att fler havsorganismer lever där än norrut.  

Egentliga Östersjön i mörkt blått. (fraemmandearter.se)

Avrinningsområdet

I avrinningsområdet på svenska sidan finns ett jordbrukslandskap. Det betyder att det finns bönder som odlar säd och andra grödor och bönder som är köttbönder. En del bönder är konventionella odlare av t.ex. djurfoder (foderväxter, ( majs, helsäd = grönfoder, oljeväxter, åkerbönor och ärtor, vall =timotej,vitklöver, ängsröe, luzern, kärringtand eller vall= ängssvingel, rödsvingel, rajsvingel, hundäxing och rödklöver).

odling spannmål (jorbruksverkets hemsida)

odling vall (jordbruksverkets hemsida) 

uppfödning av kor (nöt) 

De svenska böndernas ekonomi är ansträngd och de får inte tillräckligt betalt för sina produkter. 

Mjölkproducerande bönder

Mjölkbönderna får ungefär  2, 32kr per kilo mjölk, vilket ligger på ungefär samma nivå ekonomiskt som på 1980-talet.(SVT nyheter 2014).

 260 mjölkbönder la ner sin produktion av mjölk 2014. Köttbönderna konkurreras ut då konsumenterna väljer billigare, importerat kött (DN ekonomi maj 2013). 

Djurhållningen: 

Sverige har en av världens strängaste djurskydd. 

1) Djuren får inte antibiotika i förebyggande syfte (förbyggande syfte betyder; de får antibiotika i fall att djuren skulle bli angripna av sjukdomsbakterier - fast djuren är friska) eller 

2) är förbjudna att födas upp i alltför trånga inhägn på det sätt som sker i resten av världen. (Det finns naturligtvis en trångboddhet hos djur som föds upp fi Sverigge också, men det är reglerat i förordningar hur mycket utrymme varje djur ska ha). 

Att hålla djur lönar sig inte och de djurhållande bönderna har svårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Svenskt kött är dyrare i affärerna än importerat och konsumenterna köper inte det dyrare svenska köttet, så bönderna kan inte föda upp så många djur att det lönar sig. 

I länder där djurhållningen är mer en industri lönar sig uppfödning av djur bättre. (P1 - kaliber 1 februari 2015).

Exempel på djurhållning i Europa:

Det importerade köttet är ofta billigare, men produktionen av kött på industriell väg har ett högre pris för djuren, som stressas pga att de inte kan bete sig naturligt. Stressen leder till bråk mellan djuren. Svinen biter varandra när de blir stressade och hönsen rycker fjädrarna av varandra. Det finns risk för sjukdomar och angrepp av parasiter. 

Svinuppfödning i Danmark (squqreeye)

Hönseri ( dreamtime)

Belgian blue eller Belgisk Blå är framavlad för hög köttproduktion.  (Farmer journal 15 sept. 2015) 

Den belgiska blå kon är framavlad med en genetisk störning, som gör att när den växer får den dubbla uppsättningar muskler. Den har svårt att röra sig pga sin stora muskelmassa, men den ger dubbelt så mycket kött / slaktat djur.  

Odling med konstgödsel/ naturgödsel

När konstgödsel kom in i de svenska lantbruken behövde bönderna inte längre ha odling och djur tillsammans utan bönderna specialiserade sig på antingen odling eller kött. Det naturliga kretsloppet mellan djuren och odlingarna bröts. Det blev också en obalans mellan konstgödslets makronäringsämnen fosfor, kväve och kalium. Makronäringsämnen skapar bra förutsättningar för växter att växa och begränsar inte växternas tillväxt. Då bönderna gödslar med konstgödsel skjuter tillväxten av odlingsväxterna i höjden, men över tid behövs mer konstgödsel än från början för att uppnå samma avkastning och resultat. Konstgödseln påverkar inte djuren och bakterierna i jorden. 

Konstgödsel ger också en möjlighet att odla stora ytor av åkermark. Bönderna la igen myrmarker och dikade åkrarna med tunnlar, så traktorerna och de stora maskinerna kunde köra obehindrat på odlingsarealerna. 

Överskott av konstgödsel, som växterna på åkern inte direkt tar upp,  infiltreras snabbt ner i jorden av regnet och når, om det inte är stor torka, grundvattnet. Då dikningen tar in regnvattnet förs det, utan hindrande myrmarker eller våtmarker direkt  till grundvattnet. Grundvattnet rör sig mot bäckar, åar och floder som rinner ut i havet. 

Regnvattnet lakar alltså ut jorden på fosfor, kväve och kalium. Makronäringsämnena följer med grundvattnet och vattendragen ut i Egentliga Östersjön. 

Om man gödslar med naturgödsel från kor, grisar och kycklingar på åkrarna, kommer näringsämnena att ha en lägre takt då de infiltrerar jorden. I gödslet finns mycket bakterier och andra nedbrytare 

( organismer vars uppgift är att ha sönder gödsel i mindre delar och finfördela det över en större yta).

Fritidshus 

Fritidshus har historiskt haft dålig rening av avloppsvatten från toaletter. Toalettvattnet har många gånger släppts rakt ut i Egentliga Östersjön, Bottenhavet eller Bottenviken. Det har sedan 1999 blivit länsstyrelsernas uppgift att inspektera att samtliga fritidshus med små avlopp också har rening på sitt avlopp. Det finns många olika lösningar att rena avloppen, men enligt  särskilda bestämmelser i miljöbalken ska den som äger ett fritidshus känna till vilket avlopp hen har och vilka risker det avloppet har  för människors hälsa och miljön. Då fritidshusägaren känner till det måste hen också åtgärda toalettvattnet, så det renas innan det kommer ut i naturen.  Från avloppen kommer  P, N och K i organiska föreningar osm är lättanvända för Östersjöns alger. 

Läckande näringsämnen från jordbruket till termoklinen.

Då fosfor (P) kväve (N) och kalium (K) följt med grundvattnet från åkrarna hamnar de under sommaren i det termoklina skiktet. Det termoklina skiktet är den del av vattenvolymen som värms upp av solen och solstrålarna når ner till språngskiktet. Språngskiktet kallas den gräns där varmt vatten blir kallt (under språngskiktet är det kallt).

De snabbväxande växtplankton ökar i antal, då det finns både kväve och fosfor i lättlösliga kemiska föreningar i skiktet. Då mycket grönalger finns i vattnet minskar det som kallas siktdjupet och solens strålar kan inte tränga igenom det stora antalet växtplankton- som skymmer sikten.

(Ett siktdjup är hur djupt man kan se en rund vitfärgad eller tvåfärgad skiva, om man sänker ner den i havet eller sjön. Det är ett mått på hur genomskinligt vattnet är. Om det finns mycket frisimmande växtalger är de i vägen för genomskinligheten och siktdjupet blir mindre.

 

Wikipedia

Algernas roll i det termoklina skiktet

Grönalger 

Grönalgerna konsumerar både kväve och fosfor i stora mängder. Varje cell i grönalgerna kan ta upp näring från det omgivande vattnet och varje cell innehåller klorofyll, som ger kolhydrater genom fotosyntesen. De rör sig både i sidled och i djupled. När de dör sjunker de ner till botten och det kväve och fosfor de konsumerat följer med den döda organismen till botten. Då djurplankton livnär sig på grönalger dör de också och sjunker till botten. När det inte finns djurplankton för de växtätande fiskarna  simmar de och letar mat någon annanstans. 

basen för produktionen i havet. De förflyttas huvudsakligen med

vattnets ström

mar, men en del arter har en viss självständig rörelseförmåga

Namn på de 6 olika grönalgerna :

Ceratium tillhör panzarflagellater och har en svans den piskar sig fram med, 

Diatoma tillhör gruppen kiselalger, då den bygger in kisel i sin organism. 

De övriga tillhör olika familjer inom gruppen grönalger.

SMHI 2016

Cyanobakteriernas (blågröna algernas) roll i termoklinen. 

 Nu har övre skiktet ( termoklinen) brist på kväve och fosfor. Då träder Cyanobakterierna (blågröna alger) in. Några av dessa arter har en förmåga att fixera kväve från luften, men bara om havet är kav lugnt, vilket det ofta äri Egentliga Östersjön på sommaren. Kvävet de binder kommer sedan till användning när de bygger aminosyror. Aminosyrorna används i organismens DNA.

Cyanobakterierna har nu försörjning för sin överlevnad med kväve.

Lägg märke till den avvikande cellformen, som är den cell den blågröna algen (cyanobakterien) fixerar kväve från luften med. 

Aphanizomenon blågrön alg

Lägg märke till de mer avlånga cellerna som är kvävefixerande celler i  den blågröna algen. 

Noduluria spumigena kan reglera var i havsdjupet den befinner sig. det gör den genom gashåligheter i cellerna. Genom att släppa tappa cellerna som innehåller gas, förlorar den bitvis sin flytförmåga och kan på så vis ta sig ner till språngskiktet. Vid prångskiktet kan den sedan hämta med sig den fofor den behöver för sin tillväxt. 

Den kan troligen också samla på sig kolhydrater i celler så den blir tyngre. Då kan den sjunka till vattennivåer där det finns mer näring för den. Den vänder på fotosyntesen ( det kallas respiration) och kolhydraterna och syret blir istället koldioxid och vatten. Koldioxiden hämtar den ur kolet som alla celler är uppbyggda av- och den blir lättare och flyter upp mot ytan. 

En tredje väg är att den bildar vätgas och kan på så sätt, beroende på hur mycket vätgas den släpper ut, bestämma vilken nivå i havsdjupet den vill befinna sig. Den kan förflytta sig 36 m i djupled under en dag. (Degerholm 2002- avhandling).

När näringen inte längre är en brist hos de blågröna algerna ( cyanobakterierna) söker de sig upp till vattenytan. Nu blir ,öjligheeten att få en plats i solen det avgörande för överlevnaden. Blågrönalgerna trängs uppe vid ytan och många dör av brist på solljus.  

Hälsovådligt

När Nodularia spumigena dör utsöndrar den ett gift. Barn som leker i strandkanten kan få hudutslag. ögmoirritationer, illamående, öronvärk, ont i halsen, svullna läppar, feber och huvudvärk. Illamåendet kan leda till tarmbesvär med kräkningar och diarréer. 

Husdjur och vilda djur är känsligare och kan, om de dricker av vatten där algerna finns, dö av förgiftning. husdjur dricker gärna lite salthaltigt vatten på sommaren för att få i sig just salt. 

En vuxen människa måste svälja stora mängder Östersjövatten med alggift för att få andra märkbara symptom än möjligen hudutslag.

Microsystis cyanobakterie ( blågrön alg) 

Sökord:

Övergödning Egentliga Östersjön obalans algblomning

Frågeställning för måndagens lektion: Hur kan läckagen av P, N och K
från jordbruken minska?  Vilka andra utsläpp påverkar Östersjön.   

Bottenviken och Bottenhavet påverkan av människan


Skogsindustrin - en introduktion och bakgrund

Fiby urskog Uppland 


Skogsbruket är en av basindustrierna för den svenska ekonomin. Pappersmassa, papper och andra sågade trävaror exporteras. 70% av  pappersexporten går till EU-länder och 60% av trävaruexporten. 
Skogsnäringen producerar också biobränsle, som används bl.a. i industrin för att producera el och värme till fjärrvärmenäten. 
De svenska skogarna är artfattiga. Gran dominerar,  tätt följd av tall. Lövträden domineras av björken med cirka 13 % av den svenska skogen. 


Historiskt har skogen varit viktig för gruvnäringen sedan 5- 600-talet e.Kr. Virket användes för att staga upp gruvgångarna, och bryta ut malmen ur gruvorna. Malmen blev mjukare då den värmdes upp och gruvarbetaren kunde bryta stora block ur berget och forsla bort det till en brännugn. 

Järnbruken behövde också  träkol. Man kunde inte använda ved direkt vid framställning av järn och
smide, då ved innehåller för mycket  biologiska - kemiska ( biokemiska)  ämnen, som förstörde järnet under smidesprocessen. Då kolade man trä istället.  

Skogen som industrinäring tog fart då ångmaskinerna började användas i Sverige.En ångmaskin är en vattenfylld sluten kammare, som na eldar i tills vattnet kokar. Det kokande vattnet trycker en kolv in i en cylinder och cylindern är kopplad till ett svänghjul. 

Ångmaskinerna användes i gruvdriften för attp umpa upp vatten från gruvgångarna. Det vattnet innehöll mycket tungmetaller. 

Ångmaskinen användes också i järnbruken för att blåsa luft på elden som värmde malmen. Ur malmen hämtades främst järn. 

När ångmaskinen kom, behövde inte  virkesindustrin heller förlita sig på vattenkraft ( Vattenkraften är ojämn i sitt vattenflöde- mycket vatten på våren efter snösmältningen, lite vatten på sommaren och stigande vattenflöden på hösten, då det regnar mycket).
Men timret måste komma till industrierna och industrierna byggdes i utloppen för de vattendrag som var tillräckligt breda och förde fram vattnet tillräckligt hastigt för att timret skulle kunna flyta ner till industrin.
Skogsarbetarna, som avverkade skog, gjorde det på vintrarna och la då timret på isen, så att, när våren kom, timret flöt ner till utloppet.

Det kallades att flotta och för att timret inte skulle ställa sig på tvärs i farlederna byggdes också flottningsleder, som tvingade timret att flyta utan att sjunka eller hindra timret uppströms att ta sig fram.

Om det blev stockning av timret kallades flottare in - skickliga yrkesmän, vars uppgift var att se till att timret flöt fram utan hinder i vattenleden. 

 I norr avverkades skogen utan att de som avverkade insåg att  skogen behövde återväxa och vårdas. Resultatet av det är, vad man kallar tras- eller skräpskogar. de skogarna har ännu inte återhämtat sig, till stor del beroende på att mycket av jorden eroderat och näringen i jorden runnit bort med grundvattnet. 

Under mitten av 1800-talet blev det stor efterfrågan på papper och pappersmassa började utvinnas ur träd istället för, som innan, av lump.  

pappersmassefabrik

Pappersmassan kokades i lut (NaOH). Det träflis, som inte kunde användas i produktionen av papper tippades i Östersjön. Pappersmassan fördes fram på ett band med valsar, som pressade ihop pappersmassan till stora ark och pappersrullar. för att pappret skulle bli vitt  kunde det blekas med klor (Cl) och blötas och tvttas många gånger. Sköljvattnet fördes med avloppen ut i Östersjön. 

Papperesmassan pressas ihop till pappersark i stora pappersrullar. 

Skogsavverkningen växte och 1905 instiftades en lag där de som avverkade skog var skyldig att plantera nya skogsplantor på de ställen de avverkat. 

De ung tallskotten och granskotten doppades i DDT för att skydda dem mot snytbaggens skador på de unga plantorna. Skogsbolagen sprejade också DDT över skogarna för att hindra skadeinsekterna att äta av skogen.

snytbagge

DDT förbjöds 1975 då den allmänna opinionen hade motsatt sig användningen av den. Skogsbruket fick dispens och naturvårdsverket godkände också flygbesprutning över skogsmarkerna med DDT.

Hormoslyr var ett ämne som avlövade skog. Egentligen växte träden ihjäl sig då hormoslyr liknar det sköldkörtelproducerande hormonet tyroxin. Anledningen var att björken och aspen är pionjärträd dvs de är de första träden som växer på en yta, där det inte finns andra träd. kalhyggena var utmärkta etableringsytor för dem. Men - de unga tall och granplantorna kvävdes av lövträden. Hormoslyren löste det problemet.
Det som senare uppdagades var att hormonslyr gav fosterskador och var mycket cancerogent. Efter stora folkliga protester förbjöds hormoslyr.

PCB användes istället för olja i el- transformatorer och el- kondensatorer. PCB brann inte och var inte lätt att antända och därför ett utmärkt isoleringsämne. De elektriker som arbetade med PCB fick ofta akneblåsor i främst ansiktet, som gav djupa ärr. Det visade sig också att PCB gav leverskador. PCB användes också i fogmassor i byggnader och i virket till husbyggen.

Andra miljögifter som rann ut i östersjön var från främst gruvdriften Kvicksilver, Arsenik, Bly, Kadmium, Koppar och Zink är exempel på metaller som i höga doser räknas till miljögifter.

Miljörörelsen som var stark, stoppade flygbesprutningarna genom att ockupera skogsflygplatser och hindra flygplan, som skulle bespruta skogen att lyfta. Domänverket och Regeringen fick så småningom ge med sig och förbjöd besprutning av skogarna.

Då mycket skog hade kalhuggits ville skogsbolagen få fram ett barrträd som var snabbväxande. Skogsbolagen importerade contoraltallen, som inte kan föröka sig annat än i extremt väder ( eldsvådor eller mycket sträng kyla).  Om den växer snabbt, kan den avverkas snabbare och den ekonomiska vinningen blir högre.
Snabbväxande träd har ofta en lösare massa i själva stammen, vilket kan vara en orsak till att så många träd föll under sstormen Gudrun t.ex.

Contoraltall

Contoraltall närbild av barr och kottar.

på 19070-talet planterades också in en ett barrträd från Nordamerika. Den växer snabbare, har en rakare stam och ansågs från början inte kunna föröka sig annat än om det uppstod en skogsbrand. Det är tveksamt om det förhåller sig så och Naturvårdsverket ser idag den nordamerikanska tallen som en invasiv art ( invasiv art är en art som introducerats till ett ekosystem, som den inte tillhör. Då den inte har naturliga "fiender" så kan den sprida sig och föröka sig utan hämningar).

Urskog med olika åldrar på träden ( stammarna är olika tjocka). Moränmarker (svårt att gå för det är så mycket stora stenar och klippblock)

Tallskog satt i rader och med ungefär samma tjocklek på stammarna, vilket innebär att de är lika gamla. 

2000-talet

Inriktningen under 2000-tlet har varit wellpapp och trävirke till hus och byggnader samt biobränsle. 
Oljan har i framtiden spelat ut sin roll att värma husen och byggnaderna. Istället kommer ved och träpellets att användas. 

Många jordbruk är inte lönsamma och bönderna planterar skog på sina åkrar. det innebär att de öppna landskapen försvinner mer och mer. 

Pappersmassefabrikernas påverkan på Östersjön.

 Pappersmassefabrik och havsbottnen utanför den i genomskärning 

Den pappersmassa som tillverkades under 1900-talet tillverkades till mesta delen av träfibrer. Trädstockarna hackades sönder i små. små delar - träfibrer och ångades i lut och blektes med klor. 
Den nassa som sedan blev rensades från för stora träfibrer och de träfibrer som inte blev papper tömdes i havet och hamnade på havsbotten.  Träfiberavfallet växte till stora träfiberbankar. Havsbottnens lera blandades  med träfibrer till fiberrika sediment. 
Nu har man upptäckt att träfibersedimentet och träfiberbankarna innehåller mycket miljögifter. 

Miljögifterna påverkar Bottenviken och Bottenhavet. Miljögifthalterna är höga i fibersedimentet.

Vilka avsnitt ska klass 9 2014 koncentrera sig på?

1) Linné Haeckle och Darwin redovisa kort deras teorier och om de används idag. Måla/rita av.

2) Ekologi Hågaån, Mälaren, Östersjön

3) Avrinningsområdet

4) Östersjön - som byggt för blågröna alger/algblomning

5) Bönder och Östersjön

6) gödsel/handelsgödsel - likheter och olikheter (jämför)

7) fotosyntesen

8) ekologiska fotavtryck

Linne´, Haeckel, Darwin och några historiska perspektiv på naturvetenskapliga teorier.

Linne` känner ni alla till då vi bor i Uppsala. men vad är han känd för?

 - Jo, han hitta på ett system så man kunde namnge växterna och djuren och se om de var släkt eller inte.

                                      Carl von Linné

De systematiska reglerna som Linné uppfann var inte de enda tänkbara och inte heller nödvändigtvis de bästa. Men Linné hade med sin outtröttliga arbetsinsats beskrivit samtliga arter efter ett systematiskt regelverk. Detta har ingen annan klarat vare sig förr eller senare. Därför bestämdes det att Linnés arbeten skulle utgöra startpunkten för det internationella systematiska regelverket som med några ändringar fortfarande är i bruk. Närmare bestämt utgör Linnés bok Species lantatum 1753) den första publikationen med giltiga beskrivningar av växter medan den tionde utgåvan av systema naturae 1758) är den första publikationen med giltiga beskrivningar av djur (tillsammans med Svenska spindlar 1757) av Carl Alexander Clerck).

Vid sidan av oräkneliga artnamn har några av Linnés regler bevarats:

• Alla arter har ett vetenskapligt namn med två delar (släktnamn plus art).
• Alla nya arter ska beskrivas i en tryckt publikation med angivelser om diagnostiska egenskaper, fyndplats, en allmän beskrivning med mera.
• Alla beskrivningar av nya arter ska ange en typ, det vill säga ett konserverat exemplar, som bevaras på en angiven plats (vanligtvis en naturhistorisk samling vid ett museum), så att det kan undersökas av andra systematiker.
• Alla arter ska klassificeras i högre kategorier.

Källa: Wikipedia

Linne la märke till att en art av blomma öppnade sig för solen vid ett visst klockslag, en annan blomart vid ett annat. Han gjorde då en blomklocka- där blommornas öppna kalkar (kronblad) visade hur mycket klockan var. 

Linne är nog den mest kände svensken igenom historien. Han levde mellan 1707- 1778. 

____________________________________________________________________

Haeckel 

Ernst Heinrich Philipp August Haeckel, född 16 febr 1834 i Potsdam, död 9 aug 1919 i Jena var en framstående tysk biolog, naturforskare, filosof, läkare, professor, fritänkare och konstnär, som var mycket inflytelserik i både forskningen och kulturlivet kring förra sekelskiftet. Han upptäckte och beskrev tusentals arter, byggde upp stamträd för alla livsformer och myntade många termer i biologin, som t.ex. ekologi, fylum, fylogeni, stamceller, antropogeni.... Han var tidigt anhängare av Darwins evoutionslära och spelade en mycket stor roll för att sprida denna i Tyskland. Han får anses som en av embryologins grundare. 

Han är även känd för sin omdiskuterade teori att  individens utveckling (ontogenin). Han gick på nytt igenom  släktets utveckling eller evolutionen (fylogenin), som har haft mycket stor betydelse för biologin.

Haeckel fascinerades också av skönheten i naturens former och har också publicerat över hundra detaljerade illustrationer av olika livsformer, fr.a. i sitt berömda verk "Kunstformen der Natur" 1904, som fick inflytande på den samtida konsten. Han är också känd som populärförfattare och reseskildrare. Som filosof skrev Haeckel bestsellern "Die Welträthsel" ("Världsgåtan") 1895-99, och hans filosofi att " allt är ett och allt hänger ihop"  fick betydande genomslag. Han arbetade också för rätten att undervisa om evolutionen.

Källa: Wikipedia 

                          Illustration havsanemoner Haeckel 

Kiselplankton (tror jag) i havet Haeckel 

                                  Maneter i havet Haeckel. 

Teorin om rekapitulation, som också kallas den biogenetiska lagen eller embryologiska parallellismen uttrycks ofta i Haeckles embryologiska bilder. Det är ett biologiskt antagande att i utvecklingen från ägg- embryo till vuxen, går djur igenomstadier som motsvarar lägre stadier i djursläktets evolutionen. 

Illustrationerna sägs vara tillrättalagda för att passa in i den teorin som Haeckel förespråkade. 

_________________________________________________________________________________________

Darwin

Darwin var 9 år när hans mamma dog - Han fick gå i skola i ytterligare 9 år för att sedan gå på univeristet och läsa medicin. Han uppskattade att följa med sin pappa och hjhälpa honom när han undersökte och botade sjuka i de fattiga distriktet. 

Han kom till universitetet men tyckte föreläsningarna var tråkiga och blev rädd och skärrad då de skulle börja skära i människor. 

Han sökte sig till andra nöjen och träffade en frigiven svart slav, John Edmonstone, som lärde honom att stoppa upp djur så de såg levande ut. Han försummade sina medicinstudier och hans pappa började bli upprörd då han betalde för Darwins studier. 

Men Darwin ägnade sig åt att sätta in rätt planta vid rätt familj på University museum, istället för att läsa medicin. 

Hans pappa skickade honom till ett annat universitet - han skulle läsa till präst. Men Darwin tyckte bättre om att rida och öva sig i att skjuta än att läsa. Han började samla skalbaggar - som var på modet då. 

Han blev senare erbjuden att följa med som naturalist ( botaniker, zoolog - geolog ) på skeppet HMS Beagle, mer som "sällskap" än som samlare av olika arter. han tackade ja, men hans pappa tyckte det var slöseri med tid. Han lät sig övertalas och fyra veckor senare åkte Darwin med skeppet mot Sydamerika. Darwin skulle vara borta i 2 år, men resan blev 5 år lång. 

Han gjorde många, för honom, märkliga fynd. Han hittade snäckskal uppe på bergstoppar, han grävde ut främmande djur ur berg och och började ana att land hade höjt sig på de platser han undersökte. Darwin såg inte heller att det fanns något avstånd, som inte kunde bryggas över, mellan människor och djur och hade inte svårt att umgås med urinvånare på de platser Beagle besökte. Det gjorde också att han såg urinvånarna mer som människor där den kulturella utvecklingen inte kommit lika långt som i England, än som en underlägsen människoras. 
Skeppet gjorde strandhugg vid Galapagosöarna ( de ligger utanför Ecuadors kust i Stilla havet) 

Han upptäckte att finkarna på öarna skilde sig något från varandra vad gällde näbbarna form och näbbstorlekarna. Han drog slutsatsen att näbbformen skilde sig beroende av vad finkarna hade som huvudsaklig föda och var deras naturliga miljö fanns ( om de helst var i träd eller helst på marken t.ex.). 

Han funderade mycket över om en art kunde övergå i en annan beorende av omgivningen. 

Under de 5 år han var borta sköt han många djur och fåglar som han förberedde så de kunde stoppas upp då han kom tillbaks till England. Han pressade också en del växter. han började sortera sina samlingar då han återkom till England, men han hade vunnit ett gott anseende och rykte för sina iakttagelser och berättelser om geologi och just finkarna på galapagosöarna. Alla ville ha honom som föredragshållare, eller att han skulle skriva artiklar i tidningar. Darwin kände av pressen och blev sjuk. han färdigställde dock en geologibok om Sydamerikas bergsmassiv och började skriva om sina fynd. Han började nu fundera över och skriva ner att han antog att artena anpassade sig till den natur de befann sig i. han kalladde det det naturliga urvalet. Hans teori var att de fåglar som levde på Galapagosöarna hade utvecklat sin näbb beroende på födan. De individer som hade näbbar som stämde med den föda som fanns på ön överlevde, De osm hade en annan näbb dog. För nästa generation fåglar fanns deet nu bara en näbbform som var anpassad för födan på ön. Alltså blev de anlagen framträdande, medan de fågelungar som föddes med en annan näbbform dog. 

"Då många flera individer av varje art föds än möjligt kan överleva, och då, följaktligen, det finns en ofta återkommande kamp för tillvaron, följer det att varje varelse, om den varierar aldrig så lite på något sätt som är gynnsamt för den själv, under livets komplexa och ibland varierande villkor, kommer att ha en bättre chans att överleva, och därmed bli naturligt utvald. Från den starka principen om arv, kommer varje urvald variant tendera att fortplanta sin nya och modifierade form "


"Det finns storhet i denna syn på livet, med dess olika makter, som ursprungligen andats in i några få former eller i en, och att, medan denna planet har fortsatt att rotera enligt den fasta lagen om tyngdkraft, från en så enkel början ett ändlöst antal av de mest vackra och underbara former har utvecklats och håller på att utvecklas".

Ur "Arternas Uppkomst" Darwin 

Källa: Wikipedia 


Teckningar som Darwin gjort: 

Ett foto på Catasetum