Igår måndag skulle alla vara med på UTEDAG i trädgården. De som inte var med ta kontakt med mig. Momentet är obligatoriskt.
Det fanns tre arbetsgrupper med tre olika uppgifter. Jag gav också teori innan klassen gick ut i trädgården.
Den första Uppgiften var att beskära äppelträd.
Det finns lika mycket teorier och stilar på hur man beskär som det finns de som beskär äppelträd (Allt ifrån de som jämnar toppen med motorsåg till de som ansar trädet lite grann).
Jag gav följande information:
Regel nummer 1:
När man beskär ett äppelträd ska man aldrig ta mer än 1/3 av trädkronan, för annars blir trädet för stressat och har svårt att återhämta sig.
Regel nummer 2:
Skolans äppelträd är eftersatta och då gäller det att tänka långsiktigt när man planerar hur man ska beskära - kanske 10 år framåt i tiden.
Regel nummer 3:
Äppelträdens kronor ska bli skålformade för maximalt ljusinsläpp. Kapa de flesta grenar som växer in emot stammen.
Skolans träd ser mer ut så här.
Regel nummer 4:
När man ser på trädet och tänker ut hur man ska beskära, ska man tänka på att beskära grenar som korsar varandra. Ljuset kommer inte ner till de undre grenarna och de dör. Vi vill ha låga grenar så det blir lättare att plocka äpplen från träden.
Regel nummer 5:
Innan du beskär en gren vid stammen eller vid en tjockare gren, ser du efter var tillväxtzonen på grenen finns. Tillväxtzonen är som en lite tjockare "kudde" runt grenen som du ska beskära. Om du tar bort tillväxtzonen får grenen svårare att täcka över det sår som du gör då du klipper eller sågar av grenen. Såret kan bli infekterat av svamp eller andra parasiter.
Regel nummer 6:
Om du planerar för att en gren ska växa åt ett visst håll. tittat du på grenen och ser var knoppen eller bladanlagen ligger. Det bladknopp som ligger närmast den riktning du vill att grenen ska växa åt väljer du ut. Du knipsar eller sågar av grenen ovanför och mitt emellan det utvalda bladknoppen och bladanlaget ovanför den. Klipp inte rakt av och inte för snett heller.
Regel nummer 7:
Några av skolans äppelträd har kräfta. Det ser ut som cigarrer eller bruna knölar ganska omotiverat på grenarna. De förs vidare dels genom luften men till stor del genom att man inte tvättar verktygen om man byter träd. Därför tvättar man alla verktyg noga med Rödsprit innan man börjar beskära nästa träd.
Gruppen arbetade på bra och fällde några större grenar på två äppelträd.
Den andra Uppgiften var att vända två komposter- Lövkomposten och grönsakskomposten.
Lövkomposten har mindre näring i sig än trädgårdskomposten. det är logiskt om man tänker på lövfällningen på hösten, då trädet dragit in alla användbara näringsämnen i stammen och roten innan den fäller bladen. En lövkompost ska inte innehålla ekblad eller barr- De avger en syra, som gör komposten sur. Men lövkomposten behöver hjälp att komma igång och den är därför gödslad med kaningödsel. Lövkomposten behöver vändas för att syre ska komma in i komposten igen så att den inte ruttnar utan bryts ner till planteringsjord.
Lövkomposten innehöll mycket nedbrytare som gråsuggor ( som är ett landlevande kräftdjur och andas med gälar), tusenfotingar och framför allt daggmaskar.
DAGGMASKEN (Ur Passad)
Vem vördar daggmasken,
odlarn djupt under gräsen i jordens mull.
Han håller jorden i förvandling.
Han arbetar helt fylld av mull,
stum av mull och blind.
Han är den undre, den nedre bonden
där åkrarna klädas till skörd.
Vem vördar honom,
den djupe, den lugne odlaren,
den evige grå lille bonden i jordens mull.
Harry Martinsson
Lövkompostens jord ska om tre år bli jord att plantera frön i.
Grönsakskomposten, som består av grönsaksrens från skolköket och lekskolans kök innehåller mer näring. Den kompostjorden, då den är färdigkomposterad, används till att ge jorden mer näring. När komposten kommer igång blir den varm inuti av alla mikroorganismer som arbetar inuti den. För att kontrollera att allt är som det ska brukar man köra ner en pinne i mitten av komposten och låta den sitta där som en termometer. Det är också viktigt att en kompost är fuktig, så är det en torr sommar vattnar man den. Det är också viktigt att det finns en balans av näringsämnena i komposten. Rätt mängd kväve är viktigt för bladtillväxten, fosfor för knoppning och för att binda solenergi på biokemisk väg och kalium har en stor inverkan på växters fruktsättning.
Det är mest bladgrönsaker, tomater och i viss mån gurka som man ger kompostjord från grönsakskomposten. Blommor behöver inte så mycket kompost utan lite mindre näring för att blomma.
Tomater kan man odla direkt i ko- eller hästskit, men det är lite trevligare att använda gödsel som är ett år gammalt. Det är bättre att använda koskit då den innehåller mer kalium. Annars kan tomaterna få bristsjukdomar i själva tomaten (se ovan).
Den tredje uppgiften var att forsla jord till odlingsbänkarna.
Jorden som eleverna skottade på skottkärror och la i odlingsbänkarna var utan något ogräs. Den var steriliserad. det är en bra jord att så fröer i också då det inte blir svampangrepp eller skadedjur tar över.
Då gruppen fyllt på jord, rörde de om den tillförda jorden med den näringsrika jorden som redan fanns där ( brunnen hästgödsel utan inblandning av annan jord). De använde spadar och grepar till jobbet. Det för att få en bättre mull att odla också blommor i senare.
Fritids blev glada för en del av jorden som ligger på deras basketbollplan försvann. Inte tillräckligt mycket, men en början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar