Ekologiska fotavtryck

Naturens förmåga att återhämta sig och  återskapa sig själv är det viktigaste som finns i naturen. 
Utan jordens gröna natur  mark- och vattenområden skulle vi inte överleva. Naturens rikedom beror på klimatet och jordmånen i ett land, men även vilka mineraler man kan bryta   i bergen och hur ett land förädlar dem (järn till stål och verktyg, träd till pappersvaror och träproduktioner) bygger ett lands välstånd. Hur de används så att naturen kan återhämta sig efter de ingrepp som vi människor gör är  grundläggande för en långsiktig hållbarhet. 

Det behövs människor som hittar mätmetoder för att kunna uppskatta ett lands tillgångar och landets möjligheter att utnyttja dem. 
Det ekologiska fotavtrycket är ett försök och en metod för att mäta hur vi odlar, bryter mineraler och  vilken skada det gör på naturen (förorenat vatten, försurning av marken, övergödning av haven) och ge det ett matematiskt värde, så att man på ett mer rättvist sätt kan jämföra planetens, länders, olika städers eller en individs levnadsstandard och jämföra till hur mycket natur (skog odlad mark, bebyggd mark)  och energi (vattenkraft, kärnkraft, kolkraftverk) mycket världen, ett lands, en stads eller en individs välstånd tär på naturen.   . Användningen av energi, skog och åker samt bebyggd mark utgör som regel de tyngsta delarna. 

 WWF har i uppskattat och beräknat hur stor yta det krävs och då tagit fram allt människor i ett land konsumerar då de lever där,  t.ex. mat, byggmaterial, förnybar energi, fossila bränslen och hur stor plats byggnader och vägar tar. Landets skogar, betesmarker, odlad mark och vattendrag har också tagits med i beräkningarna. 

På så sätt har man fått fram storleken på de olika ländernas ekologiska fotavtryck. 

I en del av fotavtrycken beräknas också hur stor yta som nyplanterad skog det skulle behövas för att skogen skulle ta upp koldioxid -utsläppen från olja, gas och kol. 

Man har hittat på benämningen global hektar (gha) som betyder att man har antagit en tänkt hektar och den ska innehålla en viss mängs växter (biologisk produktion) som tar upp koldioxid. Då har man räknat in öken, bergstoppar, regnskogar, savanner etc. i den hektaren ( en hektar är  10 000 kvadratmeter eller (ungefär) 2,5 fotbollsplaner stora - som den bakom Delfinen). 

Om man skulle dela upp jordens odlingsbara yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,8 globala hektar att leva på.

 Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 5,9 globala hektar och ligger på 13:e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person.




Man kan tydligt se att det finns en obalans i hur mycket naturresurser vi använder. 
Det ekologiska fotavtrycket innehåller också  den koldioxid som ett land släpper ut. De flesta utsläppen kommer från städerna. 

Människorna som bor på norra halvklotet lever som de har tre planeter till sitt förfogande. Det år det många regeringar försöker ändra på, men det finns också mycket olika intressen i ett land. De som äger fabriker och andra näringar som behövs i landet (t.ex.  bensin-mackar, bönder som odlar med konstgödsel eller affärsmän som flyger mycket för att kunna exportera eller importera en fabriks varor, eller samarbeta med andra fabriker i andra länder)  kan ju inte bara ge upp eller fördyra sina produkter, även om de förstår att naturen inte tål verksamheternas utsläpp.Vad ska de och de som arbetar under dem då leva av? Ännu så länge syns det ju inte i naturen - den är grön, det växer och det kanske regnar lite mer än då du var liten, men det finns ingenting man kan ta på - Varför ska man ge upp det yrke man arbetar i och kanske bli arbetslös eller förlora mycket pengar. Så det är en långsiktig förändring som behöver ske. 

Om man inte ser och kan läsa landskapet, t,ex . Hågaån och förstå hur det sett ut innan, kan man inte heller jämföra och se förändringarna.

.  Men det är ju inte bara det som är viktigt- det är ju också viktigt att varje person som går in i en affär väljer rätt saker. Då är det viktigt som konsument att veta och välja t.ex. bra tvättmedel.  Tvättmedlet sköljs ut i avloppet när det bearbetat de smutsiga kläderna. Det är viktigt att tvättmedlet inte göder vattendragen. Om det finns gödningsmedel (t.ex fosfor och kväve) kvar i sköljvattnet, växer vass och andra bottenväxter ut ifrån stränderna och tar över dem. Plankton växer i det fria vattnet. Det är inte  bara för att det är obekvämt för oss att inte kunna bada, utan se längre och förstå att vattnet inte mår bra.       

 Många människor på det södra halvklotet har inte tillgång till rent vatten, mat för dagen och toaletter. Det är vår tids utmaning att se till att alla får mat, kläder, toaletter och andra bekvämligheter och ett bra liv med utbildning och bekvämligheter som underlättar vardagslivet (tvättmaskin t.ex.) och samtidigt minska industriutsläpp och rena både vattenburna och luftburna föroreningar. 

Alltfler människor flyttar till städerna från landsbygden. Det är en trend över hela världen och är vår tids största utmaning -  att förse stadsborna med mat, boende och att industrierna i städernas närhet renar sina egna utsläpp. Det är också en utmaning att ta hand om städernas sopor och avlopp så att naturen och de ekologiska system som ligger i städernas närhet inte tar skada och dör. Dit har vi inte kommit än. 

Det är viktigt att framhålla att: 

• Ekologiska fotavtryck redovisar endast en del av de förhållanden som är av betydelse för långsiktig hållbarhet och fångar endast upp vissa delar av miljöpåverkan. De ger inte heller någon fullständig redovisning av mänsklig användning av naturen. 

• Ekologiska fotavtryck dokumenterar i en ”ögonblicksbild” vad som har hänt under ett år, de beskriver inte framtida behov eller framtida biologisk kapacitet. 

• Ekologiska fotavtryck är ett mått som kan vara underlag för beslut, men som i sig inte tar ställning till någon särskild strategi eller åtgärd.

• Fotavtrycksanalyserna tar inte ställning till hur mycket av jordens biologiska kapacitet som skall reserveras för den biologiska mångfalden, inte heller till hur jordens resurser skall fördelas. 

• Beräkningarna redovisar tillgång och användning med utgångspunkt från aktuella konsumtionsmönster, aktuell teknologi och aktuell förvaltning av resurserna.

• Ekologiska fotavtryck speglar befolkningens eller individens livsstil och konsumtion snarare än resursförbrukningen inom ett visst geografiskt område. 

• Ekologiska fotavtryck är ett komplex av parametrar med en stor mängd information i dess olika delar. 

• Ett ekologiskt fotavtryck inte är något som i sig är dåligt eller gott. Varje människa har sitt ekologiska fotavtryck som är ett mått på de naturliga resurser av produktiva ytor som hon utnyttjar. Frågan är i vilken utsträckning som denna användning är hållbar.