torsdag 10 oktober 2013

Linne´, Haeckel, Darwin och några historiska perspektiv på naturvetenskapliga teorier.

Linne` känner ni alla till då vi bor i Uppsala. men vad är han känd för?

 - Jo, han hitta på ett system så man kunde namnge växterna och djuren och se om de var släkt eller inte.


                                      Carl von Linné



De systematiska reglerna som Linné uppfann var inte de enda tänkbara och inte heller nödvändigtvis de bästa. Men Linné hade med sin outtröttliga arbetsinsats beskrivit samtliga arter efter ett systematiskt regelverk. Detta har ingen annan klarat vare sig förr eller senare. Därför bestämdes det att Linnés arbeten skulle utgöra startpunkten för det internationella systematiska regelverket som med några ändringar fortfarande är i bruk. Närmare bestämt utgör Linnés bok Species lantatum 1753) den första publikationen med giltiga beskrivningar av växter medan den tionde utgåvan av systema naturae 1758) är den första publikationen med giltiga beskrivningar av djur (tillsammans med Svenska spindlar 1757) av Carl Alexander Clerck).
Vid sidan av oräkneliga artnamn har några av Linnés regler bevarats:
  • Alla arter har ett vetenskapligt namn med två delar (släktnamn plus art).
  • Alla nya arter ska beskrivas i en tryckt publikation med angivelser om diagnostiska egenskaper, fyndplats, en allmän beskrivning med mera.
  • Alla beskrivningar av nya arter ska ange en typ, det vill säga ett konserverat exemplar, som bevaras på en angiven plats (vanligtvis en naturhistorisk samling vid ett museum), så att det kan undersökas av andra systematiker.
  • Alla arter ska klassificeras i högre kategorier.
Källa: Wikipedia


Linne la märke till att en art av blomma öppnade sig för solen vid ett visst klockslag, en annan blomart vid ett annat. Han gjorde då en blomklocka- där blommornas öppna kalkar (kronblad) visade hur mycket klockan var. 

Linne är nog den mest kände svensken igenom historien. Han levde mellan 1707- 1778. 

____________________________________________________________________


Haeckel 

Ernst Heinrich Philipp August Haeckel, född 16 febr 1834 i Potsdam, död 9 aug 1919 i Jena var en framstående tysk biolog, naturforskare, filosof, läkare, professor, fritänkare och konstnär, som var mycket inflytelserik i både forskningen och kulturlivet kring förra sekelskiftet. Han upptäckte och beskrev tusentals arter, byggde upp stamträd för alla livsformer och myntade många termer i biologin, som t.ex. ekologifylumfylogenistamcellerantropogeni.... Han var tidigt anhängare av Darwins evoutionslära och spelade en mycket stor roll för att sprida denna i Tyskland. Han får anses som en av embryologins grundare. 

Han är även känd för sin omdiskuterade teori att  individens utveckling (ontogenin). Han gick på nytt igenom  släktets utveckling eller evolutionen (fylogenin), som har haft mycket stor betydelse för biologin.

Haeckel fascinerades också av skönheten i naturens former och har också publicerat över hundra detaljerade illustrationer av olika livsformer, fr.a. i sitt berömda verk "Kunstformen der Natur" 1904, som fick inflytande på den samtida konsten. Han är också känd som populärförfattare och reseskildrare. Som filosof skrev Haeckel bestsellern "Die Welträthsel" ("Världsgåtan") 1895-99, och hans filosofi att " allt är ett och allt hänger ihop"  fick betydande genomslag. Han arbetade också för rätten att undervisa om evolutionen.

Källa: Wikipedia 


                          Illustration havsanemoner Haeckel 



Kiselplankton (tror jag) i havet Haeckel 


                                  Maneter i havet Haeckel

Teorin om rekapitulation, som också kallas den biogenetiska lagen eller embryologiska parallellismen uttrycks ofta i Haeckles embryologiska bilder. Det är ett biologiskt antagande att i utvecklingen från ägg- embryo till vuxen, går djur igenomstadier som motsvarar lägre stadier i djursläktets evolutionen. 






Illustrationerna sägs vara tillrättalagda för att passa in i den teorin som Haeckel förespråkade. 

_________________________________________________________________________________________

Darwin
Darwin var 9 år när hans mamma dog - Han fick gå i skola i ytterligare 9 år för att sedan gå på univeristet och läsa medicin. Han uppskattade att följa med sin pappa och hjhälpa honom när han undersökte och botade sjuka i de fattiga distriktet. 
Han kom till universitetet men tyckte föreläsningarna var tråkiga och blev rädd och skärrad då de skulle börja skära i människor. 
Han sökte sig till andra nöjen och träffade en frigiven svart slav, John Edmonstone, som lärde honom att stoppa upp djur så de såg levande ut. Han försummade sina medicinstudier och hans pappa började bli upprörd då han betalde för Darwins studier. 
Men Darwin ägnade sig åt att sätta in rätt planta vid rätt familj på University museum, istället för att läsa medicin. 
Hans pappa skickade honom till ett annat universitet - han skulle läsa till präst. Men Darwin tyckte bättre om att rida och öva sig i att skjuta än att läsa. Han började samla skalbaggar - som var på modet då. 

Han blev senare erbjuden att följa med som naturalist ( botaniker, zoolog - geolog ) på skeppet HMS Beagle, mer som "sällskap" än som samlare av olika arter. han tackade ja, men hans pappa tyckte det var slöseri med tid. Han lät sig övertalas och fyra veckor senare åkte Darwin med skeppet mot Sydamerika. Darwin skulle vara borta i 2 år, men resan blev 5 år lång. 



Han gjorde många, för honom, märkliga fynd. Han hittade snäckskal uppe på bergstoppar, han grävde ut främmande djur ur berg och och började ana att land hade höjt sig på de platser han undersökte. Darwin såg inte heller att det fanns något avstånd, som inte kunde bryggas över, mellan människor och djur och hade inte svårt att umgås med urinvånare på de platser Beagle besökte. Det gjorde också att han såg urinvånarna mer som människor där den kulturella utvecklingen inte kommit lika långt som i England, än som en underlägsen människoras. 
Skeppet gjorde strandhugg vid Galapagosöarna ( de ligger utanför Ecuadors kust i Stilla havet) 









Han upptäckte att finkarna på öarna skilde sig något från varandra vad gällde näbbarna form och näbbstorlekarna. Han drog slutsatsen att näbbformen skilde sig beroende av vad finkarna hade som huvudsaklig föda och var deras naturliga miljö fanns ( om de helst var i träd eller helst på marken t.ex.). 
Han funderade mycket över om en art kunde övergå i en annan beorende av omgivningen. 






Under de 5 år han var borta sköt han många djur och fåglar som han förberedde så de kunde stoppas upp då han kom tillbaks till England. Han pressade också en del växter. han började sortera sina samlingar då han återkom till England, men han hade vunnit ett gott anseende och rykte för sina iakttagelser och berättelser om geologi och just finkarna på galapagosöarna. Alla ville ha honom som föredragshållare, eller att han skulle skriva artiklar i tidningar. Darwin kände av pressen och blev sjuk. han färdigställde dock en geologibok om Sydamerikas bergsmassiv och började skriva om sina fynd. Han började nu fundera över och skriva ner att han antog att artena anpassade sig till den natur de befann sig i. han kalladde det det naturliga urvalet. Hans teori var att de fåglar som levde på Galapagosöarna hade utvecklat sin näbb beroende på födan. De individer som hade näbbar som stämde med den föda som fanns på ön överlevde, De osm hade en annan näbb dog. För nästa generation fåglar fanns deet nu bara en näbbform som var anpassad för födan på ön. Alltså blev de anlagen framträdande, medan de fågelungar som föddes med en annan näbbform dog. 

"Då många flera individer av varje art föds än möjligt kan överleva, och då, följaktligen, det finns en ofta återkommande kamp för tillvaron, följer det att varje varelse, om den varierar aldrig så lite på något sätt som är gynnsamt för den själv, under livets komplexa och ibland varierande villkor, kommer att ha en bättre chans att överleva, och därmed bli naturligt utvald. Från den starka principen om arv, kommer varje urvald variant tendera att fortplanta sin nya och modifierade form "


"Det finns storhet i denna syn på livet, med dess olika makter, som ursprungligen andats in i några få former eller i en, och att, medan denna planet har fortsatt att rotera enligt den fasta lagen om tyngdkraft, från en så enkel början ett ändlöst antal av de mest vackra och underbara former har utvecklats och håller på att utvecklas".

Ur "Arternas Uppkomst" Darwin 

Källa: Wikipedia 


Teckningar som Darwin gjort: 




Ett foto på Catasetum 








tisdag 8 oktober 2013

case invaderande arter


Case 5
Det här fallet är på riktigt, bara det att marinbiologer. limnologer och oceanologer inte hittat en lösning som håller än.
Ge förslag på åtgärder hur den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi ska förhindras att föröka sig i Östersjön. Ge flera förslag. Rapporten ska innehålla en presentation av problemet, en analys av situationen och förslag på lösningar. Två diagram (som gruppen själv väljer)  presenteras och speglar de givna förslagen. Grupparbetet presenteras dels skriftligt, dels muntligt i ett föredrag. 
Samtliga medlemmar i gruppen blir bedömda utifrån aktivitet under grupparbetet och den muntiga framställningen. 
Den skriftliga redovisningen bedöms som grupp, där det är möjligt.

Det här har hänt: 
Den amerikanska kammaneten har vandrat in i Östersjön. Ett forsknings- fartyg har fiskat upp maneten i närheten av Åland. Den nya arten kan hota fisket, menar Fiskeriverket:

Den amerikanska kammaneten är en geléartad, genomskinlig och självlysande planktonätare, som tillhör en av världens mest fruktade arter, Mnemiopsis leidyi.

Den amerikanska kammanet, Mnemiopsis leidyi, livnär sig inte bara på plankton och hoppkräftor utan även på fiskägg och fiskyngel. Maneten är en tvåkönad (hermafrodit) och förökar sig snabbt när miljön är gynnsam. Den växer också fort i storlek. 













Bild: Mnemiopsis leydyis utbredning Östersjön, Nordsjön, Svarta havet och Kaspiska havet. 

Historien om den amerikanska kammaneten Mnemiopsi och Svarta havet:

Kammaneten kom in med barlast med någon båt. Då den väl var i Svarta havet  orsakade den stor skada på fiskbeståndet

Mnemiopsis leidyi förökar sig snabbt om miljön är gynnsam 
Det fanns inga rovdjur som hade Mnemiopsis som bytesdjur i Svarta havet och från 1982- 1994 tillväxte den snabbt så det var till 700 miljoner ton av maneten i havet.

Det berodde dels på att Svarta havet höll på att bli utfiskat så det fanns inte så mycket fisk som konkurrerade om födan, dels,att redan innan maneten invaderade Svarta havet, hade
  
  . 


Bilden visar hur relationen mellan ansjovisfångsten i ton och maneten Mnemiopsis leidyi i g/kvadratmeter. Diagrammet visar att ju mer Mnemiopsis leidyi ökar, ju mer ansjovisfångst blir det. Fram till 1976 var fångsten l av ansjovis liten (runt 50 000 ton), men ansjovis tycks återhämta sig och  1994 visar kurvan en topp (kallas peak - även på svenska) på över 300 000 ton för att sedan sjunka igen. Vad som skapade den låga fängsten under 1960 och 70 -talen säger inte diagrammet och inte heller varför ansjovis ökade drastiskt. Det som man eventuellt kan avläsa är att när maneten Mnemiopsis leidyi ökande minskade beständet av ansjovis.  
djurplankton ökat stort i antal och maneten kom till dukat bord, så att säga. Fisk-beståndet minskade, då maneten åt upp fiskäggen och fiskynglen- Till slut kollapsade fiskpopulationerna i Svarta havet.
Maneten dominerade och fisken som fanns kvar fick inte tillräckligt med mat. Yrkesfiskarna fick inga inkomster. Det medförde stora ekonomiska förluster och yrkesfiskarna var tvungna att lämna sina arbeten, arbeten som kanske gått i arv i generationer och söka sig till nya yrken. 
Ytterligare en främmande kammanet, Beroe ovata kom med barlasten på en annan båt, eller vandrade in i Svarta havet från Medelhavet (1997) (man vet inte riktigt). Den åt Mnemiopsis leidyi och minskade därmed drastiskt beståndet av den fruktade manetenMnemiopsis leidyi minskade i antal och det skapade så småningom en skakig balans i näringskedjorna. Utifrån hur det ser ut idag, kommer troligen ekosystemen att återhämtat sig.

Mer fakta om  olika invaderande arter och hur de förflyttade sig: 

Under renässansen: 


                                portugisisk karavell 

Under renässansen började människan resa över världshaven -  upptäcktsresornas tidevarv. Innan de långa sjöresorna fanns det begränsade möjligheter för marina (havs-) djur och växter att sprida sig. 
Skeppen var träskepp med sten eller sand längst ner vid insidan av kölen, som barlast. Snäckor och musslor  fästs vid skeppsskrovets utsida och " liftade" under vattenytan, till nya kuster.

1800 - talet  Invaderad art - t.ex. havstulpanen:   

                                               havstulpan

Havstulpanen kom in i Östersjön på 1840- talet. Den kom  från Nordamerikas kuster och fördes över Atlanten fastsatt på skeppens skrov som låg under vattnet.  

Det största hotet mot träbåtar var en havsmask som äter trä. Man byggde båtar av ek och lärk för det var hårt virke och innehöll också garvsyror som inte lät så mycket vatten komma in i trät och mjuka upp det. Havsmasken hade mindre möjlighet att äta sig in i ek och lärkträ. 
I modern tid började skeppsredare och båtägare måla båtarnas bottnar med giftig färg. De marina djur och växter som tidigare ”liftat” med träbåtarna dog om de satte sig på båtskroven.

1900-talet invaderande arter exempel:

Men fartygen blev konstruerade med stålskrov under 1900-talet. Då var det onödigt att använda sten och sand som barlast, utan man började använda havsvatten istället. Barlastvattnet pumpades in i båten från vattnet i den hamn man hämtade varorna och tömdes då lasten lossades i en annan hamn, vanligen i en annan världsdel. I vattnet finns/fanns förståss fripassagerare; djurplankon, växtplankon, musslor, snäckor, ägg, larver och mikroorganismer ( så små djur att man inte ser dem med blotta ögat). De flesta arter dog, men några klarade sig och invaderade haven runt världsdelen. 
Idag transporteras enormt stora mängder havsvatten, cirka 3-4 miljarder ton, som barlast till fartyg och båtar. Vattnet fraktas från världsdel till världsdel och töms i hamnarna.   
Australien uppskattade vattentransporterna i de egna hamnarna under ett år. Då släpptes 150 miljoner ton barlastvatten ut i 64 internationella hamnarna, ditfraktat av 10 000 fartyg från 300 transoceaniska (över haven) destinationer. Bland de 170 främmande arter som anlänt till Australiens kuster med barlastvatten finns minst två som hotar världsdelen Australiens havskuster, hav och havsodlingar av skaldjur som man exporterar: dels en glupsk sjöstjärna (Asteria amurensis) från Alaska, 

Asteria amurensis 

dels en giftig planktonalg, dinoflagellaten Gymnodinium catenatum, ursprungligen från Japan.


Vad händer med den amerikanska kammaneten i Östersjön?

Den amerikanska maneten Memiopsis naturliga fiender är brännmaneter, men de är havslevande och tål inte brackvattnet i Östersjön. Men uppenbarligen tål Mnemiopsis den läga salthalten i bräckt vatten. 

Den amerikanska kammaneten kallas också valnötsmanet (walnut) och man vet att den är könsmogen då den är 25-32 mm.  Varje individ kan lägga 6200 ägg. När den börjar äggläggningen beror på temperaturen. Genomsnittet är 2500 ägg ± 1800 ägg/ individ vid 25°C, Men då reproduktionen börjar beror på havstemperaturen och den börjar aldrig förrän vattnet är +21°C. Den har den intensivaste reproduktionen vid 23°C och ökar mellan 23- 26°C, för att sedan minska. Vid 27°C minskar reproduktionen och det finns ingen reproduktion vid 28°C. 
Optimala förhållanden för Mnemiopsis leidyi är alltså haven i subtropiskt klimat. Vattentemperaturen kontrollerar ju kammanetens reproduktion och varmt vatten gör att tillväxten fullkomligt exploderar. 

Då ägget hamnar i vatten får den snabbt en tjockare hinna runt sin sfäriska form, Ägget år 0,3-0,4 mm. Det tar en minut för hinnan att bildas. Efter 1 dygn kläcks larven. Den embryonala utvecklingen tar 24 timmar vid 2+.23°C och 17-20 timmar vid 24-26°C.

Den trivs bäst i en salthalt på 18- 20 0/00.Östersjöns salthalt varierar - det är nästan sötvatten i norra Östersjön 2-3 0 / 00) I Egentliga Östersjön (som är en stor bassäng mellan Danmark, Tyskland, Polen och Sverige) är salthalten cirka 7  0/00 och Östersjövattnet i söder är nästan havvatten (10-20 0 / 00) beroende av närheten till Kattegatt och Nordsjön (hav).

Mnemiopsis leidyi fångar sitt byte med sina fångstarmar och för det sedan till magmunnen. Den kan också fånga byten med bara munnen utan fångstarmarna. Den kan antingen fånga bytet, hålla fast det med fångstarmarna och spruta slem över det, så det inte kan röra sig eller bara sluta magmunnen om bytet så att magsafterna löser upp det. Om det blir några osmältbara rester kvar för de ut genom analkanaler. Om magen är full och det finns gått om bytesdjur spyr den upp osmälta matdelar och fortsätter jaga. Beroe ovata verkar vara den manet som kan hålla Mnemiopsis leidyi i schack. Det har det naturliga "experimentet" i Svarta havet visat. Beroe Ovata kan bara äta frisimmande Mnemiopsis leidyi och anpassar sin reproduktion när bytesdjuren minskar. En del större Beroe ovata håller sig nära botten och ligger still tills ett bytesdjur dyker upp.  

Se också youtube: http://youtu.be/h9bbQqh8pTA  Mnemiopsis leidyi cruising for prey

 svenska Västkusten har maneten naturliga fiender, bland annat brännmaneter (som inte trivs i bräckt vatten), så i Östersjön blir det framförallt kylan på vintern och kansek en kylig sommar som kan stoppa manetens framfart.

Skriv en plan för hur forskare ska kunna hålla nere populationen av Mnemiopsis leidyi  i Östersjön och förhoppningsvis utrota den.




måndag 7 oktober 2013

case 3; varför dör tallskotten


Case 3- Uppdraget är att läsa igenom texten (snabbläsa).



Du väljer en orsak som du ser som möjlig för att lösa det biologiska problemet. 

Du sortera bort den fakta du tycker är onödig för ditt ställningstagande.

Du koncentrera dig på att finna de argument som styrker ditt ställningstagande. 

I huvudsak ställer du frågan varför till dina argument för ditt ställningstagande och besvarar dem med därför.

Använd gärna internet för att söka mer fakta. 



Fallet är påhittat, men är faktabaserat till stor del:

Problemet: 


Ett skogsområde vid Granberget (701 m ö.h.) i Värmland med tallskog avverkades. Man återplanterade tallar och under åren som gick var vädret omväxlande kalla vintrar med mycket snö och varma heta somrar, eller milda vintrar med mycket regn på vintern, ingen tjäle i jorden och på sommaren regnade det också mycket för årstiden. Det fanns inga lövträd i området, men älgstammen hade ökat under en sju-årsperiod. Efter sju år började träden att dö. Vad kan det bero på?

Så här såg tallskotten ut:




Vad kan det vara?


Fakta om skogen och skogsprodukter:

Lite drygt hälften av Sveriges landareal, eller 22,7 miljoner hektar, utgörs av skog. Den svenska skogen ägs till 50% av privata skogsägare medan skogsbolag (SCA; Holmens, Stora Enso m.fl.) äger 25% och det allmänna (Svea skog, stift, ommuner) äger resterande 25%.
Skogsbruket, och det man förädlar av skog (t.ex. plank, papper etc.) har stor betydelse för samhällsekonomin. Skogsprodukterna exporteras vilket gör att Sverige får in pengar i landet. 15 % av exporten (100 miljarder kronor till Sverige), är produkter från skogen och skogsindustrin.
Skogen utgör även en allt viktigare energiråvara, flis och pellets eldning används småskaligt för uppvärmning av hus och storskaligt till värme i kraftvärmeverk.
Skogen är idag mer än en källa för värdefulla råvaror. Skogsbruket ska idag ta olika typer av miljöhänsyn.

För många människor ger skogen möjlighet till rekreation genom till exempel jakt. promenering, orientering, fiske,  svamp - och bärplockning. Allemansrätten gör det möjligt för var och en att fritt röra sig i skog och mark.

Källa:
Wikipedia




Skogen och miljöhänsyn

Riksdagens krav på modernt skogsbruket:

Levande skogar är ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om.
Skogsstyrelsen ansvarar för att kvalitetsmålen följs upp.
Andra miljökvalitetsmål som berör skogen är myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv.
Levande skogar handlar om:
• Att man bevarar markens egenskaper,
Att man skyddar och bevarar den biologiskamångfalden
Att man brukar hänsynsfullt
•Att man främjar, restaurering och nyskapar naturvärden.
Att man motverkar att främmande arter och genetisk modifierade organismer skadar skogens biologiska mångfald.
• Att man bevarar och främjar kulturarvet i skog och våtmarker.
• Att man värnar och stärker attraktiva skogar så rekreation och friluftsliv får utrymme.



___________________________________________________________



Tallplantors olika angripare och sjukdomar:


Knäckesjukan
























Knäckesjukan förekommer i hela landet. Svampen värdväxlar mellan tall och asp och den angriper yngre tallar upp till ungefär15 års ålder. Contortatallen (importerad och planterad tall från Nordamerika) angrips i regel inte.

Symptom
Tallens årsskott angrips. På dessa bildas 1-3 cm långa rostfärgade sporsamlingar i juni (nordligt något senare). Sporbildningen är kortvarig, men därefter finns ett sår kvar. Såret orsakar en svaghet i skottaxeln, som kan brytas eller knäckas så att skottet dör. Därför heter sjukan knäckesjuka. Om skottet överlever kan det bli kraftigt S-formigt böjt. Såret kan iakttas under flera år efter angreppet.

Biologi
Knäckesjuka har en fullständig rostcykel. Sporerna på tallskotten sprids till aspblad. På aspbladens undersidor bildas orangefärgade samlingar av s.k. sommarsporer och senare framåt hösten bildas mörka samlingar av s.k. vintersporer. Efter övervintring på de avfallna aspbladen utvecklas de sexuella sporerna (basidiesporer) och de infekterar de utväxande tallskotten. Livscykeln är därmed ett-årig.

Orsaksdiskussion
För att allvarliga angrepp ska kunna utvecklas på tall krävs att asp finns på nära håll. Fuktig väderlek vid skottsträckningen gynnar infektionen. Aspen skadas ej.

Skoglig betydelse
Svåra angrepp på toppskottet orsakar bestående kvalitetsnedsättande krokighet. Mycket unga plantor kan dö av angreppet. Vid odling av kvalitetstall bör därför ev. asp huggas bort.

Bernhold.A m.fl. 2009
Fakta skog Nr 2; Rön från Sveriges lantbruksuniversitet: hämtad 20131006 
http://www.slu.se/PageFiles/33707/2009/FaktaSkog_02_2009.pdf


_____________________________






Snöskytte Phacidium infestans


Snöskytte är en barr- och skottpatogen (smittspridande organism)  som angriper tall och contortatall. Den förekommer huvudsakligen i norra och mellersta Sverige. 
Svampens sporer sprids på senhösten innan snön fallit, men själva infektionen och tillväxten sker sedan i tallbarr under snön. Där tillväxer mycelet (tunna trådlika celler som bildar ett nätverk) och angriper friska barr oavsett ålder.

Hur känner man igen snöskytte?

På våren märks angreppet genom att barren är grågröna. Ofta kan man se angreppet som cirkulära fläckar i odlingsbädden.
På utplanterade infekterade plantor kan man efter snösmältningen ofta se en tydlig gräns, där alla barr under snötäcket är grå- gröna och infekterade medan barren ovanför snötäcket förblivit gröna och friska.
Angripna barr sitter kvar länge på plantan. Angreppet kan förväxlas med frosttorka.
Om marken inte har tjäle under snön är det särskilt gynnsamt för snöskyttesvampen.
Under sensommaren och hösten bildas små grå-svarta sexuella fruktkroppar som mognar och spricker upp med oregelbundna flikar.

Åtgärder
Svampen gynnas av ett tjockt kvarliggande snötäcke. Den är känslig för fungicidbehandling (svampbekämpningsmedel) och behandlas med någon kontaktverkande fungicid på hösten, innan snön lägger sig.

Stenström.E (2008)
Lektion 11 Svampar de vanligaste skadorna
Ur PA nr 4 2008: hämtad 20131006
http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=62


_________________________________________


Gråbarrsjukan


En svamp vars sporer infekterar årsskottens barr när våren och försommaren är fuktig.

I slutet av sommaren blir årsbarren gråbruna med dragning åt violett från spetsen och inåt.

Mycket karakteristiskt angrips endast yttre delen av vissa barr och den delen avgränsas skarpt mot den inre gröna delen. Ofta angrips endast det ena barret i ett barrpar. Det angripna årsskottet kan ge ett melerat helhetsintryck. Merparten av de angripna barren sitter kvar över vintern. Visa träd angrips över hela kronan andra inte alls, dvs en skillnad i mottaglighet är tydlig.


Under hösten och vintern framtråder svarta streck på barren, vilket är svampens fuktkropp.
Året därpå faller de sjuka barren av, och nya årsskott med friska barr växer ut.


Regniga och svala somrar kan tallplantor på bördiga marker angripas av svampens sporer som bildas på plantornas yngre barr. Sommaren efter svampangreppet blir barren bruna. Gråbarrsjuka leder inte till att skotten dör utan plantornas tillväxt fortsätter normalt året efter angreppet. Då angreppen börjar blir barren först rödbruna för att i slutet av sommaren kan man ofta se att endast halva barret är angripet och att det är en skarp gräns mellan grönt och missfärgat. Vanligt är också att ett av de två barren i ett barrpar är angripet, det andra grönt.

Nästa vår kommer det se väldigt konstigt ut. Då kommer årsskottet att tappa barren, men det kommer växa ut nya årsskott.
Gråbarrsjukan är inte en dödlig sjukdom på tall. 

_______________________________________________________________



Snytbagge





Snytbaggen är den allvarligaste skadegöraren i unga plantskogar. Färska stubbar och hyggesrester lockar snytbaggar till förnyelseytan (det kallas så när man huggit bort all skog och planterat nya tallskott). Skalbaggarna gnager barken på unga tall- och granplantor och ibland även björk. Större plantor tål mer gnag utan att dö.
Plantorna behandlas med bekämpningsmedel på plantskolorna för att förhindra angrepp från snytbaggen. 

Förebyggande åtgärder:

Du kan minska risken för skador genom att plantera minst 20 cm in på markberedd mineraljord och använda stora plantor.

______________________________________________________________________






Sork

Under sorkstammarnas toppår, ungefär med 3–4 års mellanrum, orsakar sorkarna omfattande skador i plantskogar.

Förebyggande åtgärder:

För att förebygga sorkskador ska du låta markbereda (gör iordning marken) förnyelseytan (kalhygget). Värdefullare plantor kan du förse med rörformade skydd eller skyddsnät eller bespruta dem med illaluktande medel. Samma medel som fungerar mot älgbetning fungerar också mot skogssork. Mot åkersorken fungerar bekämpningsmedlet Klerat som också biter på vattensork.

Du kan också minska skadorna genom olika åtgärder efter planteringen. På hösten innan snön faller, lönar det sig att trampa ner högt gräs runt plantorna. På vintern kan du packa snön runt plantorna. Om du har en snöskoter kan du försiktigt köra mellan plantorna. Då packas det lösa snöskiktet där åkersorkarna håller till under vintern.

_________________________________________________________________


Älgskador





Trots att det skjuts 100 000 älgar per år i Sverige finns det mellan 300- och 400 000 älgar i Sverige. De är hungriga, och på matsedeln står gärna tallskott, helst från topparna.
Älgskador i skogen
            11/11 2010 Matade älgar ger mindre skador
I nära 30 år har Skogsforsk följt dom skador älgen vållar på olika provytor med tallplanteringar. Vissa inhägnade, andra inte. Och skadorna är ofta omfattande.
- På de svårast skadade områdena producerar skogen bara 30 procent jämfört med de områden som inte har skador, säger Roger Bergström, professor på Skogforsk.
Kvaliteten försämras
Även kvaliteten på virket försämras. I skogsägarens plånbok blir det mest kännbart vid slutavverkning, när träden är 80-100 år.
- Det kan vara att odlaren bara får ut en fjärdedel av värdet på skogen, säger Roger Bergström
När dagens ungskog ska sågas ner om 80 år, då uppgår notan för älgskadorna till miljardbelopp, räknat på dagens avverkningsvolymer, virkespris och andra förutsättningar.
- De sammantagna effekterna innebär att vi årligen kommer att komma upp i 3,2 miljarder kronor på älgskadorna i Sverige, säger Peter Lohmander, professor i skogsekonomi på SLU.