case 3; varför dör tallskotten

Case 3- Uppdraget är att läsa igenom texten (snabbläsa).



Du väljer en orsak som du ser som möjlig för att lösa det biologiska problemet. 

Du sortera bort den fakta du tycker är onödig för ditt ställningstagande.

Du koncentrera dig på att finna de argument som styrker ditt ställningstagande. 

I huvudsak ställer du frågan varför till dina argument för ditt ställningstagande och besvarar dem med därför.

Använd gärna internet för att söka mer fakta. 



Fallet är påhittat, men är faktabaserat till stor del:

Problemet: 

Ett skogsområde vid Granberget (701 m ö.h.) i Värmland med tallskog avverkades. Man återplanterade tallar och under åren som gick var vädret omväxlande kalla vintrar med mycket snö och varma heta somrar, eller milda vintrar med mycket regn på vintern, ingen tjäle i jorden och på sommaren regnade det också mycket för årstiden. Det fanns inga lövträd i området, men älgstammen hade ökat under en sju-årsperiod. Efter sju år började träden att dö. Vad kan det bero på?

Så här såg tallskotten ut:

Vad kan det vara?

Fakta om skogen och skogsprodukter:

Lite drygt hälften av Sveriges landareal, eller 22,7 miljoner hektar, utgörs av skog. Den svenska skogen ägs till 50% av privata skogsägare medan skogsbolag (SCA; Holmens, Stora Enso m.fl.) äger 25% och det allmänna (Svea skog, stift, ommuner) äger resterande 25%.

Skogsbruket, och det man förädlar av skog (t.ex. plank, papper etc.) har stor betydelse för samhällsekonomin. Skogsprodukterna exporteras vilket gör att Sverige får in pengar i landet. 15 % av exporten (100 miljarder kronor till Sverige), är produkter från skogen och skogsindustrin.

Skogen utgör även en allt viktigare energiråvara, flis och pellets eldning används småskaligt för uppvärmning av hus och storskaligt till värme i kraftvärmeverk.

Skogen är idag mer än en källa för värdefulla råvaror. Skogsbruket ska idag ta olika typer av miljöhänsyn.

För många människor ger skogen möjlighet till rekreation genom till exempel jakt. promenering, orientering, fiske,  svamp - och bärplockning. Allemansrätten gör det möjligt för var och en att fritt röra sig i skog och mark.

Källa:

Wikipedia

Skogen och miljöhänsyn

Riksdagens krav på modernt skogsbruket:

Levande skogar är ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om.

Skogsstyrelsen ansvarar för att kvalitetsmålen följs upp.

Andra miljökvalitetsmål som berör skogen är myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv.

Levande skogar handlar om:

• Att man bevarar markens egenskaper,

Att man skyddar och bevarar den biologiskamångfalden

Att man brukar hänsynsfullt

•Att man främjar, restaurering och nyskapar naturvärden.

Att man motverkar att främmande arter och genetisk modifierade organismer skadar skogens biologiska mångfald.

• Att man bevarar och främjar kulturarvet i skog och våtmarker.

• Att man värnar och stärker attraktiva skogar så rekreation och friluftsliv får utrymme.

___________________________________________________________

Tallplantors olika angripare och sjukdomar:

Knäckesjukan

Knäckesjukan förekommer i hela landet. Svampen värdväxlar mellan tall och asp och den angriper yngre tallar upp till ungefär15 års ålder. Contortatallen (importerad och planterad tall från Nordamerika) angrips i regel inte.

Symptom

Tallens årsskott angrips. På dessa bildas 1-3 cm långa rostfärgade sporsamlingar i juni (nordligt något senare). Sporbildningen är kortvarig, men därefter finns ett sår kvar. Såret orsakar en svaghet i skottaxeln, som kan brytas eller knäckas så att skottet dör. Därför heter sjukan knäckesjuka. Om skottet överlever kan det bli kraftigt S-formigt böjt. Såret kan iakttas under flera år efter angreppet.

Biologi

Knäckesjuka har en fullständig rostcykel. Sporerna på tallskotten sprids till aspblad. På aspbladens undersidor bildas orangefärgade samlingar av s.k. sommarsporer och senare framåt hösten bildas mörka samlingar av s.k. vintersporer. Efter övervintring på de avfallna aspbladen utvecklas de sexuella sporerna (basidiesporer) och de infekterar de utväxande tallskotten. Livscykeln är därmed ett-årig.

Orsaksdiskussion

För att allvarliga angrepp ska kunna utvecklas på tall krävs att asp finns på nära håll. Fuktig väderlek vid skottsträckningen gynnar infektionen. Aspen skadas ej.

Skoglig betydelse

Svåra angrepp på toppskottet orsakar bestående kvalitetsnedsättande krokighet. Mycket unga plantor kan dö av angreppet. Vid odling av kvalitetstall bör därför ev. asp huggas bort.

Bernhold.A m.fl. 2009
Fakta skog Nr 2; Rön från Sveriges lantbruksuniversitet: hämtad 20131006 
http://www.slu.se/PageFiles/33707/2009/FaktaSkog_02_2009.pdf


_____________________________

Snöskytte Phacidium infestans

Snöskytte är en barr- och skottpatogen (smittspridande organism)  som angriper tall och contortatall. Den förekommer huvudsakligen i norra och mellersta Sverige. 

Svampens sporer sprids på senhösten innan snön fallit, men själva infektionen och tillväxten sker sedan i tallbarr under snön. Där tillväxer mycelet (tunna trådlika celler som bildar ett nätverk) och angriper friska barr oavsett ålder.

Hur känner man igen snöskytte?

På våren märks angreppet genom att barren är grågröna. Ofta kan man se angreppet som cirkulära fläckar i odlingsbädden.

På utplanterade infekterade plantor kan man efter snösmältningen ofta se en tydlig gräns, där alla barr under snötäcket är grå- gröna och infekterade medan barren ovanför snötäcket förblivit gröna och friska.

Angripna barr sitter kvar länge på plantan. Angreppet kan förväxlas med frosttorka.

Om marken inte har tjäle under snön är det särskilt gynnsamt för snöskyttesvampen.

Under sensommaren och hösten bildas små grå-svarta sexuella fruktkroppar som mognar och spricker upp med oregelbundna flikar.

Åtgärder

Svampen gynnas av ett tjockt kvarliggande snötäcke. Den är känslig för fungicidbehandling (svampbekämpningsmedel) och behandlas med någon kontaktverkande fungicid på hösten, innan snön lägger sig.

Stenström.E (2008)

Lektion 11 Svampar de vanligaste skadorna

Ur PA nr 4 2008: hämtad 20131006

http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=62

_________________________________________

Gråbarrsjukan

En svamp vars sporer infekterar årsskottens barr när våren och försommaren är fuktig.

I slutet av sommaren blir årsbarren gråbruna med dragning åt violett från spetsen och inåt.

Mycket karakteristiskt angrips endast yttre delen av vissa barr och den delen avgränsas skarpt mot den inre gröna delen. Ofta angrips endast det ena barret i ett barrpar. Det angripna årsskottet kan ge ett melerat helhetsintryck. Merparten av de angripna barren sitter kvar över vintern. Visa träd angrips över hela kronan andra inte alls, dvs en skillnad i mottaglighet är tydlig.

Under hösten och vintern framtråder svarta streck på barren, vilket är svampens fuktkropp.

Året därpå faller de sjuka barren av, och nya årsskott med friska barr växer ut.

Regniga och svala somrar kan tallplantor på bördiga marker angripas av svampens sporer som bildas på plantornas yngre barr. Sommaren efter svampangreppet blir barren bruna. Gråbarrsjuka leder inte till att skotten dör utan plantornas tillväxt fortsätter normalt året efter angreppet. Då angreppen börjar blir barren först rödbruna för att i slutet av sommaren kan man ofta se att endast halva barret är angripet och att det är en skarp gräns mellan grönt och missfärgat. Vanligt är också att ett av de två barren i ett barrpar är angripet, det andra grönt.

Nästa vår kommer det se väldigt konstigt ut. Då kommer årsskottet att tappa barren, men det kommer växa ut nya årsskott.

Gråbarrsjukan är inte en dödlig sjukdom på tall. 

_______________________________________________________________

Snytbagge

Snytbaggen är den allvarligaste skadegöraren i unga plantskogar. Färska stubbar och hyggesrester lockar snytbaggar till förnyelseytan (det kallas så när man huggit bort all skog och planterat nya tallskott). Skalbaggarna gnager barken på unga tall- och granplantor och ibland även björk. Större plantor tål mer gnag utan att dö.

Plantorna behandlas med bekämpningsmedel på plantskolorna för att förhindra angrepp från snytbaggen. 

Förebyggande åtgärder:

Du kan minska risken för skador genom att plantera minst 20 cm in på markberedd mineraljord och använda stora plantor.

______________________________________________________________________

Sork

Under sorkstammarnas toppår, ungefär med 3–4 års mellanrum, orsakar sorkarna omfattande skador i plantskogar.

Förebyggande åtgärder:

För att förebygga sorkskador ska du låta markbereda (gör iordning marken) förnyelseytan (kalhygget). Värdefullare plantor kan du förse med rörformade skydd eller skyddsnät eller bespruta dem med illaluktande medel. Samma medel som fungerar mot älgbetning fungerar också mot skogssork. Mot åkersorken fungerar bekämpningsmedlet Klerat som också biter på vattensork.

Du kan också minska skadorna genom olika åtgärder efter planteringen. På hösten innan snön faller, lönar det sig att trampa ner högt gräs runt plantorna. På vintern kan du packa snön runt plantorna. Om du har en snöskoter kan du försiktigt köra mellan plantorna. Då packas det lösa snöskiktet där åkersorkarna håller till under vintern.

_________________________________________________________________

Älgskador

Trots att det skjuts 100 000 älgar per år i Sverige finns det mellan 300- och 400 000 älgar i Sverige. De är hungriga, och på matsedeln står gärna tallskott, helst från topparna. Älgskador i skogen             11/11 2010 Matade älgar ger mindre skador I nära 30 år har Skogsforsk följt dom skador älgen vållar på olika provytor med tallplanteringar. Vissa inhägnade, andra inte. Och skadorna är ofta omfattande. - På de svårast skadade områdena producerar skogen bara 30 procent jämfört med de områden som inte har skador, säger Roger Bergström, professor på Skogforsk. Kvaliteten försämras Även kvaliteten på virket försämras. I skogsägarens plånbok blir det mest kännbart vid slutavverkning, när träden är 80-100 år. - Det kan vara att odlaren bara får ut en fjärdedel av värdet på skogen, säger Roger Bergström När dagens ungskog ska sågas ner om 80 år, då uppgår notan för älgskadorna till miljardbelopp, räknat på dagens avverkningsvolymer, virkespris och andra förutsättningar. - De sammantagna effekterna innebär att vi årligen kommer att komma upp i 3,2 miljarder kronor på älgskadorna i Sverige, säger Peter Lohmander, professor i skogsekonomi på SLU.