case 1 tomatplantor

Case 2. Påhittat problem. Du ska finna en lösning och underbygga argumenten för din lösning väl. 

Vissnande tomatplantor

En bonde blev mycket orolig då han upptäckte att hans tomatplantor på tomatodlingen var förkrympta och höll på att vissna.

Vad kan ha hänt? 

Tomaterna:  

* var ordentilgt vattnade. 

* hade fått tillräckligt med sol då de växte på södra sidan av växthuset. 

* hade fått ekologisk stallgödsel som gödningsmedel med höga halter av fosfor och kväve. 

*  hade sett ut som om de växte bra och trivdes, tills de plötsligt var drabbade av:
 Någon sjukdom? Något skadedjur? Någon brist? 

Bonden behöver hjälp av en biolog.  

Symptom: 

Tomaterna hade bruna fläckar och verkade ruttna mitt emot skaftet och bladen hade rullat ihop sig. 

Stammarna på en del av tomatplantorna hade bruna längsgående angrepp av någon sort

 och en del blad var fläckvis angripna och också brunfärgade och man kunde ana ett ludd.

Vad gör du som undersökande biolog?

Från den virituella Floran:

Beskrivning: 

Tomat är en ganska storvuxen och kraftigt byggd ettårig ört. Stjälken är körtelhårig, grov, men ofta ganska vek. Bladen är stora och parbladiga med djupt inskurna, parflikiga, spetsiga småblad. Bladen sitter till synes motsatta, med ett större blad som omväxlar med ett mindre, de är mörkgröna och liksom stjälken klädda med körtelhår som avger en karaktäristisk doft vid beröring.

Tomat blommar från juni till september med gula blommor som sitter i glesa klaselika knippen. Blommorna är omkring en centimeter breda och har smala, tillbakaböjda kronblad och gula ståndare som bildar en framskjutande ståndarkägla kring stiftet. Frukten, tomaten, är ett stort, runt, länge grönt men slutligen rött bär.

Utbredning. Tomat är ganska vanlig på skräpmark, i vägkanter och rabatter där ny matjord eller rötslam från reningsverk lagts ut. Den är tillfällig och dyker upp här och var i nästan hela landet. Ett liknande spridningssätt har kapkrusbär (Physalis peruviana) och andra ettåriga arter i släktet lyktörter (Physalis), vilka ofta påträffas tillsammans med tomat. Första fynduppgift som förvildad är ett barlastfynd från Hofved i Medelpad och publicerades 1885 (Nordstedt 1920).

Övrigt. Tomat är vildväxande i västra Sydamerika och infördes som prydnadsväxt till Europa på 1500-talet av spanjorerna och har således varit känd sedan flera hundra år, men har först under 1900-talet blivit vanlig som köksväxt. Tomater odlas kommersiellt i Sverige men är frostkänsliga och hålls därför oftast i växthus. Beroende på storleken hos frukten talar man om 'bifftomater' eller 'körbärstomater'. Idag saluförs även sorter med gula eller grönstrimmiga frukter.

Användning. Tomaterna har en mångsidig användning, färsk i sallader, gratinerad med ost, i grytor och köttfärsrätter, förädlad till tomatpuré och ketchup, samt soltorkad till inläggningar.
Etymologi. Artnamnet esculentum kommer av latinets esca (mat) och betyder ätbar. Det svenska namet tomat kommer av spanskans tomate som i sin tur kan härledas av tomatl vilket är indianspråket nauhatls ord för tomat.

______________________________________________________________________

Skadedjur:

Växthusspinnkvalster

Växthusspinnkvalstren lever på bladens undersida där de suger ut växtsaft. De utsugna cellerna ser ut som små, gula prickar på bladets ovansida. Vid svåra angrepp blir bladen helt gula och bruna och vissnar helt. Från växthusspinnskvalstrets bakkropp avsöndras fina trådar som bildar en väv mellan de angripna växtdelarna och detta är ytterligare ett kännetecken på angrepp. Spinnväven fungerar som skydd för äggen. Eftersom kvalstren saknar vingar fungerar spinntrådarna även som spridningsväg.

Biologi

Honorna är ca 0,5 mm. Hanarna är mindre. Växthusspinnkvalstren förekommer i två former, sommarform och viloform. I sommarformen, som är vanligast, är honorna oftast gulgröna med två mörka fläckar på ryggen. Den som har god syn kan se spinnkvalstren, framför allt på bladens undersidor och i spinnvävnaden. I viloformsstadiet är kvalstren orangeröda och saknar oftast de två fläckarna på ryggen. Det orangeröda spinnet är befruktade honor, s.k. dvalhonor, som förekommer på hösten när dagarna blir kortare och kallare. Dvalhonorna klarar både frost och svält och vaknar till liv på våren där de genast börjar lägga ägg. Om livsvillkoren är ogynnsamma, som t.ex. för lite mat och låga temperaturer, kan viloformen även uppträda på sommarhalvåret. Spinn trivs i torr luft och varma bostäder. Värme gynnar växthusspinnkvalstrets förökningstakt.

Bekämpning

Förebygg spinn genom att undvika hård uttorkning och alltför höga temperaturer. Det är också utmärkt att duscha växterna ofta, i synnerhet de som är särskilt attraktiva för spinnkvalstren, t.ex. murgröna och prickblad. Duscha ofta, gärna varje vecka, och var noga med att duscha bladens undersidor med ganska högt tryck. Biologisk bekämpning kan ske med rovkvalster, Phytoseiulus persimilis samt larven av gallmyggan Feltiella tetranychi. Rovkvalstret, som förekommer naturligt i Medelhavsområdet, är rörligt och äter alla stadier av växthusspinnkvalstret. Gallmyggans larv är specialiserad på att äta spinnkvalster och dess ägg. Gallmyggan Feltiella tetranychi förekommer naturligt i vår natur. Angrepp kan även bekämpas med växtvårdsmedel, t.ex. insektssåpa eller vanlig såpa (0,5 dl till 1 liter vatten). __________________________________ Vita flygare Vita flygare,(Trialeurodes vaporarium)som egentligen är en lusart, kan ibland svårt angripa tomater i växthus. De sitter oftast på undersidan av bladen. De suger i sig mängder av näring, men utnyttjar ej sockerarterna, varför deras avföring blir sockerhaltig. Avföringen är en utmärkt grogrund för sotdaggsvamp, som försämrar plantans tillväxt och gör blad och frukter sotiga och klibbiga. Prova att bekämpa med såplösning, om du ej vill använda bekämpningsmedel. Duschning med nikotinhaltigt vatten lär också vara effektivt, men vattna inte tomater med nikotin om  du skall äta av dem.  ____________________________________ Gråmögel Gråmögel (Botrytis cinerea) drabbar äldre blad som gråbruna, kilformade fläckar.  Stam och frukt angrips också, med grå-bruna partier som snabbt ruttnar. Angreppen sker ofta vid fruktfästet vilket gör att frukterna ramlar av.  Vid fuktigt väder utvecklas svampen snabbt och bildar gråa spormassor på angripna delar. Smittan är luftburen och tar sig in i skadade eller döende vävnad, t.ex vid frostskador, mekaniska skador, insektsangrepp. Svampen trivs vid fuktig, kallväderlek, speciellt bra vid låga fosfor och kalkhalter. Angreppen kommer ofta i slutet på sommaren och under hösten, när fuktigheten i växthuset lätt blir för hög. Bättre ventilation kan hjälpa. Gallra bland bladen så att luft och ljus kommer åt, ta genast bort angripna partier. Ett påbörjat angrepp vid dåligt väder kan upphöra vid en väderförbättring. Vid denna situation uppkommer ofta små vitaktiga (ej speciellt iögonfallande) ringar på tomaten. Kallas för "spökfläckar" i engelskspråkig litteratur, namnet är ganska träffande. _____________________________________ Bladmögelsvamp Tomaten, som är en nära släkting till potatis, angrips ofta av samma sjukdomar. En av dessa är (potatis)bladmögel (Phytophtora infestans), som på potatis ger de allmänt förekommande skadorna på bladen och vars sporer därifrån, när de sköljts ner i jorden, angriper själva potatisknölarna och ger upphov till brunröta. Bladen på tomat kan angripas, de får då bruna fläckar, men får ibland så små skador att angreppet förbises.  Frukterna får däremot stora, djupgående bruna rötfläckar och blir oätliga. Ta bort och förstör angripna plantor (ej i komposten!) Det finns resistenta sorter. Angriper mest utomhusodlade tomater, svampen gynnas av fuktig och kall väderlek. Det finns sorter  som ska vara hyggligt resistenta (ej totalt) mot bladmögel. Inga fullt motståndskraftiga sorter finns, men alla små vildtomatsorter har en viss, naturlig resistans mot bladmögelsvampen. Bladmögelangreppen tycks ha ökat kraftigt under senare år och blivit en vanlig och besvärlig åkomma vid tomatodling, p.g.a. att svampen håller på att ändra karaktär. Bakgrunden är följande: Svampen finns i två typer, kallade A1 och A2. För att kunna föröka sig sexuellt krävs att båda typerna samexisterar. Bladmögelsvampen har i Sverige funnits sedan 1800-talet, men bara i A1-typen, och har då bara kunnat föröka sig asexuellt, utan långlivade sporer. Den bildar då s.k sporangier, som är kortlivade (normalt några dagar, i gynnsamma fall 3 månader) och måste hinna smitta knölarna innan de dör, för att kunna föra smittan vidare. Smittan har alltså hittills inte varit jordbunden under vintern utan har bara kunnat överleva med hjälp av lagrad, smittad potatis. A2-typen kom till Europa på 1970-talet med importerad, infekterad utsädespotatis och började förekomma i Sverige på 1980-talet. Då båda typerna nu finns samtidigt kan svampen föröka sig sexuellt, vilket gör den genetiska variationen mycket större. Den kan anpassa sig, bli aggressivare, får motståndskraft mot fungicider (svampgifter) och klara av att bryta nya potatissorters resistens mot bladmöglet. Dessutom kan oosporer (vilsporer) bildas, som till skillnad mot sporangier är mycket långlivade och kan ligga kvar i jorden i åratal och infektera plantorna så fort förhållandena är gynnsamma. Det ser alltså tyvärr inget speciellt lovande ut vad gäller potatisbladmögel. ___________________________________ Tomatkräfta Det är en svampsjukdom, som sprider sig lätt. Infekterande sporer kan ligga kvar i jorden i åtskilliga säsonger. Det finns olika typer. Fusarium kan på unga plantor angripa rötterna och nedre stjälkdelen, ibland innan det grodda fröet nått jordytan. Gynnas av blöt jord under sådden och närmaste veckorna efter groning. På större plantor kan det vara Pseudomonas som angriper stjälkens nederdel och ibland även tomatfrukterna. Börjar ofta med missfärgning av unga blad, som sedan vissnar. Ett snitt i stjälkens nedre del visar en ofta helt förruttnad märg. Vissa Fusarium kan angripa stora plantor, speciellt vid kalla perioder under fruktmognaden. Börjar med viss missfärgning på äldre blad följt av vissnande som sprider sig uppåt. Stjälkmärgen vid jordytan förruttnar, ofta uppträder även yttre kräftangrepp (som liknar en frätskada) på stammen från jordytan och uppåt. Angipna plantor bör förstöras. Odla något annat några år, eller byt ut jorden. _____________________________________ Mjöldagg Mjöldagg är en svampsjukdom som finns i många sorter, den är artspecifik, tomat angrips av en viss sort. Ger en vit, mjölig beläggning, gynnas av torr väderlek. Om plantorna trivs och får rätt betingelser minimeras risken för angrepp, se även till att plantorna ej växer för tätt. Den orsakas av olika sorters Oidium. Enligt vissa försök (Sveriges Lantbruksuniversitet) kan vanlig bikarbonat (=bakpulver) vara effektiv.1-2 tsk + 1msk såpa per liter vatten, sprutas 3-4ggr med en veckas mellanrum. _____________________________________ Virus Tomater kan, liksom alla andra växter, angripas av ett antal virus som skadar eller dödar plantan. De sprids ofta med insektsangrepp, t.ex. bladlusstick. Bäst är att ta bort och förstöra angripna plantor. __________________________________ Andra skadedjur De flesta andra skadedjur brukar inte orsaka några större problem för hobbyodlaren, men kan bli besvärliga i stora kommersiella odlingar. Bland dessa kan nämnas: Minerarflugans (Liriomyza brynoiae) larver kan angripa bladen och göra gångar i dem så att de skadas. Bladlöss kan angripa tomatplantorna, det brukar dock inte vara något vanligt problem, andra växthusväxter som t.ex. paprika är betydligt mer utsatta av bladlusangrepp.  Några fjärilsarters larver kan också angripa tomatplantans blad, som de livnär sig av. Knäpparlarver kan bita av smårötter och gräva gångar i grövre rötter. De kalasar dessutom gärna på fröna om de får tillfälle. Fångas ganska effektivt genom att sticka ner en bit skalad morot i jorden. Utomhus kan sniglar göra skada, speciellt mördarsniglarna som med förtjusning sätter i sig själva tomatfrukterna. ________________________________________ Olika symptom och vad de kan bero på Plantorna vissnar Kan vara bakterieangrepp på rot eller i stjälken vid jordytan. Ituskärning av stjälk vid roten visar invändigt missfärgade, ruttnande partier. Plantan vissnar snabbt ner, normalt utan missfärgade blad. Bakterien,(Pseudomonas solanaceum) sprids via jord. Infekteras normalt via mekaniska skador eller nematodangrepp (maskar) på rotsystem. Gynnas av fuktigt och varmt väder. Om plantan vissnar med nedre bladen missfärgade och rötterna har cystor (knutor-storlek knappnålsstora till centimeterstora) och rotsystemet är dåligt utvecklat, då kan det vara en nematod (Meloidogyne) som orsakat angreppen. Andra nematoder orsakar liknande symptom (utom cystorna),dvs. dåligt utvecklade, missfärgade, korta rötter. Vissnesjuka orsakas också av Fusarium oxysporum och av Verticillium albo-atrum. Plantorna gulnar Plantorna gulnar mer och mer ju längre hösten framskrider, tillväxten är dålig, de finns nya blommor men de faller ofta av och utvecklar knappast någon frukt. Befintliga tomater stannar i tillväxt och vill inte mogna. Orsak: tyvärr, inte mycket att göra, läget är hopplöst,säsongen är slut......:-). Det som ändå bör göras är att ta in gröna tomater för eftermogning, rensa bort alla gamla plantor, ta upp roten med tillhörande jordklump. Låt ej vara kvar över vintern, för att försvåra ev. sjukdomsspridning. Vad gäller sjukdomar är det en stor fördel att odla i behållare, smittspridningen försvåras, infekterad jord kan lätt bytas, enkel möjlighet till växelbruk ger en mycket sundare odlingsmiljö Pistillröta Yttrar sig som att de mognande tomaterna på undersidan har ett läderaktigt, svart eller mörkt brunt insjunket parti. Orsakas av ojämn vattning eller brist på kalk. Spruckna frukter Frukterna får stora sprickor och spricker upp när de växer. Kan vara att de fått för mycket vatten, speciellt efter en längre torrare period som de vant sig vid. Frukterna är dock fortfarande lika goda,man får helt enkelt skära bort de spruckna partierna. Olika sorter är olika känsliga.  Krulliga och rullade blad Oftast helt oskadligt, inverkar inte negativt på odlingen. Beror på kraftig gödsling med mycket tillgång till kväve eller en omfattande beskärning, då rotsystemet blir överdimensionerat i förhållande till bladen och då förser dem med ett överskott av näring. Kan i vissa fall även vara följd av sjukdomar, i så fall i samband med andra allvarliga symptom. Blommorna ramlar av Kan vara för låga nattemperaturer (trol. ibland även för höga dagstemp), blommorna blir då inte befruktade utan ramlar av. Värmeskador Gulvita fläckar på tomaten kan uppstå om den fått värmeskador. Om läget är mycket soligt och varmt kan man plantera sorter med tätt bladverk eller låta bli att gallra för mycket.  Jordtrötthet Jordtröttheten ger sig till känna om man odlar tomater år efter år i samma jordbädd, vilket man ofta önskar göra om man har växthus. Den orsakas av brist på vissa näringsämnen och av att sjukdomar och vissa skadedjur blir allt vanligare, speciellt nematoderna, som angriper, skadar och så småningom förstör plantans rötter. Redan efter 3 år brukar det märkas en försämring, och fortsätter man ännu längre utan några åtgärder så brukar resultatet bli nedslående. Kompost är det bästa medlet mot jordtrötthet, tillför de saknade näringsämnena och den rikliga förekomsten av nyttiga bakterier håller sjukdomarna i schack. Nematodernas främsta fiender är nematofaga (nematodätande) rovsvampar, som snärjer sitt byte med spindelvävsliknande snaror och andra svampar som via sporer utvecklas i nematodernas kroppar och så småningom tar död på dem. Dessa svampar finns rikligt i kompost. Man kan förbättra odlingsbetingelserna betydligt, om man varje höst efter säsongens slut tar upp hela jordklumpen med tillhörande jord och ersätter den med kompost. Låt inte rötterna eller de nervissnade plantorna vara kvar över vintern! Efter ett antal år blir man nog i alla fall tvungen att byta jord, om man inte växelbruksodlar och gräver ner stora mängder kompost varje säsong.