söndag 18 december 2016

Några miljögifter (PCB; Kvicksilver och dioxiner)


PCB och människan

PCB är ett samlingsnamn för cirka 200 olika giftig och svårnedbrytbara ämnen som är skadligt för miljö. Trots att användningen är förbjuden sprids ändå PCB till miljön, genom avfallshanteringen och förbränningen av(till grundvatten, marken och luften) äldre byggnadsmaterial och äldre utrustning (som tvättmaskiner t.ex.).  
PCB lagras i fettvävnaderna hos människan och däggdjuren. Halten PCB blir högre ju högre upp i näringskedjan människan eller djuren befinner sig. En tredjedel av fiskbeståndet bär dioxin och PCB i fettvävnaderna, som förs vidare till sälar, fåglar och tumlaren och människan.



Fettvävnad (about educaton)
Höga halter av PCB kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, vilket kan leda till beteendeförändringar som överaktivitet och försämrad inlärning.  Ämnena misstänks försämra immunförsvaret, fortplantningsförmågan, påverka hormonsystemet och orsaka cancer.
Gravida kvinnor för över via moderkakan till foster och spädbarn som ammas är extra känslig för dioxiner och PCB.  Kunskaper om effekterna är begränsad.




Kvicksilver och människan
Kvicksilver förekommer i olika former och varierar i giftighet. Vi svenskar i medelåldern och äldre, har främst kvicksilver i tandlagningar, då de lagades md amalgam, som är en kvicksilverförening. Kvicksilverföreningarna kan transporteras till hjärnan (blod-hjärnbarriären) och så vidare i blodet. Om kvinnorna varit gravida passerar sedan kvicksilvret till fostren via moderkakan. Kvicksilvret hämmar tillväxten av hjärnan och dess funktioner. Analysproven togs från blod och hår från gravida kvinnor och navelsträngens blod från de nyfödda spädbarn, samt då blodprov och hårprov då spädbarnet blivit 3 månader gammal. Även selenhalten mättes. De gravida kvinnorna hade stor medvetenhet om vad de kunde äta och inte kunde äta under graviditeten. Antalet lagningar med amalgam visade att ju fler amalgamlagningar ju högre kvicksilverhalt i blodet och håret.
Kvicksilver spreds främst via krematorier och tandläkarmottagningar. Andra kvicksilver-utsläpp sker vid förbränning av avfall, utsläpp från järn- och stålindustrin, från metallverk samt kol-torv och vedförbränning.
I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver av mikroorganismerna metylkvicksilver. Den föreningen ansamlas i fisk. Om det är ett surt vatten (lågt pH) frigörs mer metylkvicksilver och blir lätt-tillgängligt för olika organismer. Ju surare vatten, ju mer metylkvicksilver i fisken. När sura sjöar kalkats sjunker också metylkvicksilvret i sötvattenfisken. Så restriktioner har följt i samband med insjöfisk och Östersjöfisk.
På Sahlgrenska akademin i Göteborg har man mätt kvicksilverhalten i urin hos unga människor som inte hade amalgamfyllningar och medelålders män och kvinnor med amalgamfyllningar.  Samtliga bodde nära eller arbetade på kloralkalifabriker. Samtliga försökspersoner fyllde också i hur mycket fisk de åt. Studien gjordes 2006.
Studien visade att om de unga människorna inte var rökare, hölls kvicksilvermängderna i urinen på en nivå mycket under gränsvärden för kvicksilver. Forskarfrågan var om unga människor uppvisade kvicksilverhalter, så hade de kommit in i kroppen från luften. Män och kvinnor i medelåldern med amalgamfyllningar visade på förhöjda halter. Kvinnorna hade högre halter än männen, troligen för att det var fler rökare bland kvinnor i åldern 35-60 år. Fiskkonsumtionen visade sig också i förhöjda kvicksilverhalter i urinen. De som arbetade i kloralkalifabriken hade förhöjda kvicksilvervärden.  
Sverige förbjöd kvicksilver 2009, men stora undantag görs för t.ex. kvicksilvercellbatterier och kloralkalifabriker, som tillverkar klorgas och natriumhydroxid. Förlängning av att släppa ut kvicksilver från vissa fabriker gäller till 2017 och även uppladdningsbara batterier och kvicksilverbatterier de s.k. knappcellsbatterier har dispens. Ett förbud i hela EU kommer 2018.  
Det är alltså förbjudet att slänga batterier i papperskorgar eller i soporna på skolan. Det är inte heller tillåtet att i krossa lågenergilampor eller lysrör, då de innehåller kvicksilver. De klassas som miljöfarligt avfall.
Om en lågenergilampa gått sönder – ta upp med resterna med papper och lägg i en glasburk. Märk glasburken med lågeneriglampa – kvicksilver och lägg i miljöfarligt avfall. Vädra rummet i 20-30 minuter (om kvicksilvret förångats).

Lite humanbiologi för dem som inte haft människokroppen i klass 7 eller 8.


Blod- hjärnbarriären.
Bilden visar en hjärna bakifrån. De blåa ytorna är hjärnvätska, som står i förbindelse med förlängda märgen (basen på figuren). Bilden visar var blod-hjärnbarriären är och den är rödfärgad. Du behöver inte bry dig om smårutorna (för den nyfikna eleven visar smårutorna vilka olika ämnen som kan vandrar ut och in och hur utvecklingen från barn till vuxen ser ut) .


Blod- hjärnbarriären är ett skydd mot infektioner som hjärnans vävnad har.  Det är tätt packade kapillärer, där blodväggarna är så hårt packade att vissa droger, läkemedel och celler ( t.ex. vita blodkroppar och mikroorganismer) inte lämnar blodet och kan därför inte nå hjärnans nervceller. Ämnen som släpps igenom blodkärlsväggarna är koldioxid, syre, glukos och aminosyror (energi till hjärncellerna) samt fettlösliga ämnen som inte är joner.   
De hormonproducerande organen i hjärnan som hypofysen och tallkottkörteln saknar blod- hjärnbarriär, då hormonerna måste kunna vandra ut och in för att påverka andra organ i kroppen att dämpa sig eller öka takten. Hos äldre personer är genomsläppligheten hos blod- hjärnbarriären.
Dioxiner och människan
Dioxiner är klorföreningar och bildas vid förbränning av sopor. Vi människor får i oss dioxiner via maten. Ämnen som är fettlösliga som då främst feta animaliska produkter som mejeriprodukter, kött och fisk. Dioxinerna lagras i kroppen hela livet. Dioxiner påverkar hjärnan och ger beteendestörningar, svårigheter med inlärning och svårigheter med motoriken, ökad infektionskänslighet och negativa konsekvenser på tandutvecklingen.  Dioxiner påverkar i höga halter också hormonsystemet, fortplantningen och hos äldre högre risk för åderförkalkning, högt blodtryck, förhöjda kolesterrolvärden och kan även ge cancer. Fostren får dioxiner i sig via moderkakan och mammans matintag och spädbarnet när det ammar, då bröstmjölk är fet. Även barn som inte ammar får i sig högre halter dioxiner än vuxna, då de har mindre kroppar och även om de äter mat som har dioxinhalter under gränsvärdet, blir värdena höga, då barnen är små. Riskbedömningen är att barn och kvinnor i barnafödande åldrar inte ska äta fisk från insjöar och Östersjön mer än tre gånger per år. Halten av dioxiner i livsmedel har sjunkit sedan 1990-talet,då problematiken uppmärksammades. Det finns gränsvärden för dioxiner i fisk. Sedan 2022 har Sverige haft permanent undantag för fet Östersjöfisk och insjöfisk.
Det finns förorenade områden i Bottenviken och Bottenhavet där fisken innehåller höga dioxinhalter. Odlad fisk går bra att äta. Det är kommunerna som kontrollerar fisken i livsmedelsbutikerna.



EPA (US Protection Agency ungefär Naturvårdsverket) upptäckte på 80-talet att alla mänskligaq fettceller samlad på sig toxiska ämnen. Fyra industriella lösningsmedel, fyra dioxiner och ytterligare fem ämnen. 83% av fettcellerna innehöll PCB. Kroppen vill inte bli skadad av de här gifterna och lagrar dem där de gör minst skada. Det finns ju vattenburna gifter och fettburna gifter ( de gifter osm löser sig i vatten eller i fett). Det första försvaret mot gifter är levern. i levern finns gallblåsan med galla. Gallan är viktig för fettnedbrytningen och återvinner också förstörd röda blodceller och en del gifter som kommer in i din kropp t.ex. alkohol. 
När du smälter maten blir tarmarna selektivt genomsläppliga så att lymfsystemet kan föra fettceller till levern. Bra fett omvandlas till kolestrol, cellmembraner, hormoner, hjärnceller och hudceller. Andra fetter förs vidare till gallan och ut i tarmen igen där de förenar sig med fibrer som inte smälter i tarmen och förs ut ur kroppen som avföring ( kallas biologiskt för fekaler). Därför är det viktig att äta fibrer. Om levern får ta emot för höga halter av gifter, blir blir gallan mer trögflytande och levern börjar då föra ut gifterna i blodsystemet. De gifterna kan hitta vägen in i fettceller och lagras där i många år, kanske hela människans livstid. 
Fett finns överallt i kroppen och har olika funktioner beroende på var de är lagrade. Det delas upp i två grupper- dels de som finns runt varje inre organ och dels det fett som finns under huden.  Det finns okså brunt och vitt fett.   
Lymfsystemet finns i hela kroppen, men har också uppgifter i matsmältningen. Lymfsystemet för bort både näringsrika fetter och fettlösliga gifter. 

Se gärna filmen på TV4 fakta: 
Oväntade historier: 
Om ny forskning som visar att kvinnors bröst tycks fungera som ett slags soptipp för giftigt avfall i kroppen. Genom att ta prover på bröstmjölken och vävnad undersöker dokumentären de livgivande organen 
http://www.tv.nu/p/1CiES4-T-bKC


Naturvårdsverket,se Barreskog.L, Sällsten.G Sakrapport: Kadium och kvicksilver i urin hos yngre män och kvinnor samt medelålders män.

Naturvårdsverket.se 2001 kontrakt 215 0004:
 Berglund.M, Ask.K, Palm.B, Peterson-Grawé.K, Björs.U, Vahter.M:
”Slutrapport Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län”.
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Forsknings- och utvecklingsavdelningen. Livsmedelverket, Uppsala
Data har tagits fram inom samordningen för svensk miljöövervakning.
Karolinska Institutet, institutionen för miljömedicin http://ki.se/imm/dioxiner





tisdag 13 december 2016

Sjöfarten på östersjön



 Ship movement data is from the regional HELCOM AIS system established in 2005 and administered by the HELCOM AIS Expert Working Group. Accident data is based on the HELCOM accident data collected annually since 1998 as part of the HELCOM MARITIME group 


Varje dygn transporterar flera tusen fartyg nödvändigheter till flera miljoner människor runt Östersjön.  
Sjöfarten påverkar Östersjön på främst två sätt:
avgaser som släpps ut i luften 
och
svartvatten och gråvatten som släpps direkt ut i havet (svartvatten är ett dfinare namn för avloppsvatten från fartygens toaletter och gråvatten är vatten från handfat, duschar och fartygens kök).
det är fortfarande lagligt att tömma fartygets tankar om fartyget är mer än 12 sjömil från kusten  dvs 22,2 mil ut till havs. Det blir mycket tankar osm ska tömmas om det är ett kryssningsfartyg med 3-5000 passagerare. Det finns numera möjligheter att  tömma  tankarna i hamn, men det tar tid att tömma dem och det kostar rederierna pengar.  
Det finns lagstiftning i Finland att fartygen får betala en förhöjd hamnavgift om de INTE tömmer sina tankar. 

Även den nedskräpning av plast som både fartygens passagerare och båtfolket gör skadar miljön. De landbaserade källorna till nedskräpning kommer från turism och rekreation. 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år i världen. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är mat. Plasten bryts inte ner. Det finns internationella lagar som förbjuder att plast kastas i havet.man uppskattar att mellan 3 000 och 8 000 kubikmeter skräp spolas upp vid västkusten varje år. Plastföremål utgör ungefär 90 procent av skräpet. Situationen är lika illa på ostkusten ( Östersjön).
 Plasten är inte bara det som vi ser med blotta ögat utan också mikroplaster som finns i fyp fleesekläder och blir små, små partiklar i vattenmassan. Forskare har gjort försök på fisk och matat den med foder uppblandat med små plastkulor. Efter två månader dissekerades fiskarna. Det visade sig att de hade allvarliga leverskador. Plastkulorna hade, på ett sätt också positivt, dragit åt sig kolföreningar som är giftiga och finns i havet.
Det finns alltså rester av plast från nyare avloppsrör och kabelisoleringar, engångsartiklar som engångsmuggar, plastgafflar och plastemballage.  

Forskarna odlade växtplankton i vatten som innehöll nanoplast med en koncentration på 0,01 procent. Växtplanktonet användes som föda åt millimeterstora kräftdjur, dafnier. De tillhör gruppen djurplankton som befinner sig ett snäpp högre upp i näringskedjan än växtplankton. Sedan fick rudor – det vill säga fiskar – äta upp dafnierna. Nanoplasten i försöket var fluorescerande polystyrenkulor som avger ett karakteristiskt ljus. Nanopartiklarna i magarna på dafnierna avtecknade sig som små ljuspunkter i forskarnas mikroskop. Det visade sig att dafnierna fick i sig nanopartiklar när de åt växtplankton.

https://vimeo.com/151523238

F6F2014 http://fof.se/tidning/2014/9/artikel/mikroplast-det-dolda-hotet-i-havet

sea-stars eating mussels



Hur en sjöstjärna äter upp en mussla. Sjöstjärnan lägger sig över musslan, bänder upp skalet och välter ut sin mage i glipan mellan skalhalvorna. Magjuicen löser upp musslan och sjöstjärnan kan suga i sig näringslösningen. Sedan lämnar den ett tomt musselskal efter sig.


Hur olika organismer som utsätts för stress utvecklas


Det här inlägget handlar om en jämförelse mellan växter och djur som lever på västkusten ( västerhavet) och i Östersjön. De kommer också att beskrivas utifrån funktioner. 

Angående den stress som Östersjön utsätter olika organismer för

Östersjön har över tid ibland varit sötvattensjö, ibland havsvik och ibland, som nu ett brackvatteninnanhav. De arter som levde här då östersjön var en havsvik finns kvar, trots att salthalten i östersjöns vatten bara är en femtedel av Atlantens. Att salthalten är låg beror till stor del på de älvar som mynnar ut i Östersjön och att utloppet är så trångt.   
Nya arter fortsätter att komma in i Östersjön, men nu är det mest sötvattenarter  som invandrar på naturlig väg via floder och älvar eller som kommer som barlast på skepp från andra kontinenter som de Stora sjöarna i Nordamerika. 

Blåmussla

Blåmusslan filtrerar växtplankton och djurplankton genom sin inströmningöppning. Den för ut avfall genom utströmningsöppningen. 


Östersjömusslan överlever betydligt bättre än västkustens musslor i  låga salthalter.  
Östersjömusslan kan inte motstå sjöstjärnornas attacker, då arten levt i Östersjön i mer än 8000 år och inte varit utsatt för sjöstjärnor som predatorer (rovdjur). 

Sea- stars eating mussles 




Blåmusslor på Västkusten kan förflytta sig om de känner lukten av sjöstjärnor. När en sjöstjärna äter en mussla, lägger den sig över den och tvingar upp blåmusslans skal. När det finns en liten glipa i skalet välter sjöstjärnan ut sin mage in i glipan. Magsafterna förstör musslans muskel och innehåll. När hela musslan blivit juice suger sjöstjärnan in sin mage igen och lämnar det tomma blåmussleskalet. Det kan du se på youtubeklippet ovan. Det osm ser ut som en tunn hinna är sjöstjärnans mage, som den vänt ut och in på. 


Så här äter blåmusslan.  

 


Blåmussla som filtrerar vatten och äter växtplankton.  Östersjömusslan och blåmusslan i Östersjön växer långsammare, men är duktiga filtrerare. Då de förekommer i stort antal ( de har inga kräftdjur och sjöstjärnor som äter dem) och en enda mussla kan filtrera flera liter vatten/ timme och alla musslor som finns i Östersjön filtrerar hela vattenvolymen (20 000 kubikkilometer) varje år.  Förekomst av ejdrar beror troligen på att ejdern har musslor som huvudnäring. 
Då musslorna filterar så mycket vatten används de som miljöindikatorer och analyseras i avseende på miljögifter. 



Då Östersjömusslan och blåmusslan i Östersjön blir mer stessade av den låga salthalten växer de också långsammare än sina artfränder på västkusten. 


 På västkusten kan musslorna bli 10 cm långa, i Östersjön högst någon cm. 


Då blåstången i Östersjön utsätts för samma stress som blåmusslan, blir den också mindre. Blåstången har färre arter som bor eller gömmer sig i den då den är i havet i Östersjön än då den finns i havet på västkusten.  

Beskriv blåstången (rita gärna)  och beskriv vilka djur och alger som gömmer sig i tångruskan. 
Använd länken: Under ytan i Östersjön. http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/skoldokument/Under_ytan_i_Ostersjon.pdf. Sök på sidan efter vilka djur och plankton som trivs i blåstången. Beskriv dem och rita dem. ANvänd kartan nedan och beskriv var blåstången finns. 
 

Jämför  blåstången på Västkusten med blåstången i Östersjön. Skriv ner skillnaderna i artrikedom och varför skillnaden finns.  





Blåstångens utbredning 


Den gröna färgen visar var blåstången finns. 
Orange färg visar var smaltången finns.
Gul färg visar var sågtången finns på svenska kusterna. Inga uppgifter om sågtången från andra länder. 


Forskning och framsteg: http://fof.se/tidning/2007/3/snabb-evolution-i-ostersjon

Tedengren.M Havet.nu http://www.havet.nu/dokument/HU20083blamussla.pdf

Tångbloggen: https://tangbloggen.com/ stockholms universitet, 
Vattenkikaren.se http://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/biotop/musseeko/musseeko04.html

Wikipedia : https://sv.wikipedia.org/wiki/Ejder#/media/File:Somateria_mollissima_male_female.jpg


Mussels feeding on gree microalgae



Musslorna filterar mikroväxtplankton. Det är därför vattnet till en början är grönt. Filmen snabbspealas, men det tar musslorna 10 minuter att rena vattnet.

Bottentrålning


Östersjön och bottentrålning


En fiskebåt som trålar efter fisk, men hur ser det ut under ytan? 


Under ytan: 
 



En bottentrål är ett fiskredskap som ser ut som en jättestör strut. Den bogseras av ett fartyg som har en fart på 3-4 knop. På trålens botten finns ett  eller flera trålbord som skrapar upp eller ligger precis vid havsbottenytan. 


trålbord

Trålborden har linor fästade vid båda sidorna. linornas syfte är att skrämma in fisken i trålen. Det finns stora plastkulor i trålens överkant, som håller upp den övre delen av trålen, så det blir en stor öppning som fisken kan simma in i. 

Yrkesfiskarna som fångar fiskar som lever alldeles ovanför botten eller på botten bottentrålar. 
Bottentrålen gör stora skador på botten och många marina djur och växters livsmiljö kan vara förlorad för år framåt efter att trålen bara gjort ett svep på botten. Bottentrålning bär ansvar för att vissa fiskarter helt försvunnit i det område trålen trålat. Att trålen dessutom rör upp bottenslam kan skapa bra förutsättningar för algblomning. 

Bottentrålning är den absolut vanligaste fiskemetoden i Sverige. Det finns flera anledningar till det:
  
* Fiskaren får slänga tillbaks den fisk och fångst han inte vill ha ner i havet igen.

* Det bränsle fiskaren använder för att bottentråla skattefritt.

*Det är ett effektivt sätt att fånga mycket fisk på en kort tid.

*Metoden är maskindriven och tekniskt automatiserad, vilket underlättar för yrkesfiskarna (att vara yrkesfiskare är ett fysiskt hårt jobb) 

*Fisket ger inga bifångster av fåglar eller marina däggdjur som sälar och tumlare. 



 gråsäl 

tumlare


De bifångster som kastas tillbaks i havet kan vara så skadade att de dör. Bifångsterna är ofta viktiga för ekosystemet även om bifångsten inte ger någon ekonomisk vinning för fiskaren.


Djurens andningsvägar täpps igen när bottentrålen virvlar upp bottenslam och ägg och yngel förstörs.

Miljögifterna som funnits begravda i bottensedimentet, förs upp till vattenmassan igen och kommer åter in i det ekologiska systemet och djurens vävnader. 

Kravmärkt fisk är inte bottentrålad.


Dykare.nu; dykarlexikon.http://www.dykarna.nu/lexicon/bottentral_1293.html
Fisheco; en sportfisktidning
Havet.nu http://www.havet.nu/?d=3512
Naturskyddsföreningen Bottentrålning:  http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/hav/bottentralning

måndag 12 december 2016

Överfiske I Östersjön

Bakgrund:

Fiskerinäringen runt Östersjön

Fisken i Östersjön har minskat kraftigt. För att inte fisken ska försvinna helt och bli utfiskad har EU bestämt vilken mängd fisk som EU-fiskare får dra upp ur Östersjön. På så sätt försöker man hålla fångstnivåerna på en acceptabel nivå så att fisken kan fortplanta sig och öka i antal. 
Idag bedömer myndigheterna och forskarna att 75% av de viktigaste fiskarna som vi äter är överexploaterade eller fullt utnyttjade. De fiskar som är hotade är de som växer långsamt och förökar sig långsamt ( det tar längre tid för dem att bli könsmogna). 1984 fanns 1500 miljoner torskar och 10 år senare var antalet torskar 55 miljoner. Det är en minskning med mer än 70%. Torsken vid Bornholm är på sådan låg nivå att internationella havsforskningsrådet  rekommenderar att yrkesfiskarna inte fiskar alls där. 


2016 sänkte EU yrkesfiskarnas fångstmängd i Östersjön  med 15% jämfört med 2015. Beslutet om en sänkning av fångster av fisk beror 

dels på att forskarna har en bättre kännedom om fiskarna i Östersjön idag  genom att man undersökt hur mycket fisk det finns och 

dels att det finns naturliga variationer i fiskebeståndet som 2016 är på nedgång, vilket för fiskare innebär att de inte får fånga lika mycket fisk som förra året. Varje nation runt Östersjön får ett viss antal ton som fiskerinäringen får dra upp ur havet ( det kallas fiskekvoter). 

När kvoten fångst av fisk är fylld får fiskerinäringen inte fiska mer av den fisken. 

Torskfångst regeringen.no

Fiskerinäringen i Sverige styrs av Fiskeriverket. omsättningen är runt 1 miljard kronor per år på försäljning av fisk. 75% av den fisk som dras upp ur havet blir till djurfoder (sill/strömming). 

Fisken mals till mjöl som sedan blir mat till odlad fisk som lax


lax


 och 

regnbågslax. 

regnbågslax

 Miljön och odlad fisk

För att en odlad lax eller regnbågslax ska nå 1 kg krävs det 2,5 kg vild fisk. Viltfisk fiskas alltså som foder till lax- och regnbågs laxodlingar istället för att säljas direkt över disk. 
Då laxen befinner sig högt upp i näringskedjan behövs det mycket foder till den. 
Lämpligare vore att odla växtätande fisk.
  
Den vildfångade laxen i Östersjön och Bottenviken står för 1 % av all lax som säljs i Sverige. 

Vi människor  bör inte äta  fet fisk som innehåller höga dioxinhalter och PCB-halter, då både dioxin och PCB lagras i kroppsfettet. Om en person äter mycket fisk som innehåller dioxiner (fet fisk dvs lax, regnbågslax och strömming)  och PCB, kan personen ifråga om många år, nå upp till skadliga nivåer och visa tecken på ohälsa. 

Miljömärkningen ASC (internationell hållbarhetsmärkning för odlad fisk och skaldjur). MCS ( internationell miljömärkning för viltfångade fisk- och  skaldjursprodukter) och KRAV (svensk miljöcertificering som omfattar både vildfångade och odlade fisk- och skaldjursprodukter).


Överfiske 

Regeringen har slagit fast att den kommersiella fiskerinäringen är ett av de största hoten  mot den biologiska mångfalden. 27 fiskarter är rödlistade. Det betyder att fisken riskerar att dö ut i det område den är rödlistad i. 

Överfiskning förändrar också ekosystemen i havet och längst kusterna, då de stora rovfiskarna fösvinner. Rovfiskarnas bytesdjur ökar i antal. det leder till att hela näringskedjan förändras med algblomning som följd. 

I Östersjöns fria vatten är torsken rovfisk. Den äter skarpsill och strömming. Skarpsill äter djurplankton. 
Djurplankton äter växtplankton. 




näringskedja torsken

Då torsken minskar eller försvinner ökar skarpsillen i antal. Skarpsillen äter djurplankton som minskar i antal. När djurplankton minskat i antal ökar växtplankon. Växtplankton konsumerar allt kväve och fosfor. Blågröna algerna (cyanobakterierna) tar över termoklinen ( varmtempererade vattenzonen på sommaren) vilket leder till algblomning. Algblomningen leder till en överproduktion av blågröna alger - som dör och sjunker ner i bottensedimentet. Bottensedimentets organismer får slut på syre så de bakterier som kan leva i en syrefri miljö får en framträdande roll. De bryter upp kemiska föreningar och fosfater, sulfater, svavelväte och järnjoner flyter fritt i det nedre skiktet (saltskiktet och djupvatten skiktet). 






Överfiske effekter på ekosystemet




Spöknät

Många fiskar dör i onödan då de fastnar i spöknät. Beräkningar har gjorts att 10 000 nät förloras varje år i Östersjön. Spöknät är nät som yrkesfiskare och fritidsfiskare förlorat i hårt väder eller som övergivits. 6 ton spöknät har fiskats upp i Östersjön under ett pilotprojekt genomfört av WWF i Polen 2012 − 13. Det var polska och litauiska fiskare som deltog i projektet och  fiskade upp näten. 
Det finns troligen 450 ton spöknät intrasslade i 3 000 skeppsvrak bara utmed den polska kusten.  Spöknäten utgör ett hot mot fiskar, som fastnar i dem, fåglar som fastnar då de dyker för att fånga fisk och havsdäggdjur som fastnar då de vill äta fisken som fastnat i spöknäten. 
Förr ruttnade fiskenäten, då de var gjorda av tunt lingarn eller tunt bomullsgarn. Sedan 1950-talet är näten gjorda av nylon, som inte ruttnar och inte bryts ner lika lätt. 


spöknät


EU fiskekvoter Förvaltning av fisk
 https://ec.europa.du/fisheries/cfp/fishing_rules/tacs_sv

Fiskejournalen.se http://www.fiskejournalen.se/spoknat-i-svt/

Havet.nu http://www.havet.nu/?d=33

Havsmiljö institutet.se http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/?page_id=34


Livsmedelsverket: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/fisk-och-skaldjur/rad-om-odlad-lax/

Scoolido.se  https://www.schoolido.se/nationella-prov/biologi/2013_A1

SLU http://www.artdatabanken.se/naturvaard/roedlistning/vanliga-fraagor-och-svar/

WWF http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/radda-ostersjon/1181754-radda-ostersjon-startsida

söndag 11 december 2016

Egentliga Östersjön djupvatten och saltvattenskikten.

Djupvattnet och dess syrehalt


De smala och grunda trösklar där havsvattnet kan passera in finns i Stora och Lilla Bält samt Öresund. De stora inflödena sker sporadiskt kan påverkar syrgasförhållandena i de centrala delarna av Egentliga Östersjön. När havsvattnet tränger in blandar sig ytvattnet med djupvattnet. Vattnet blir så småningom stillastående i djupvattnen. För att havsvatten ska strömma in behöver vattenståndet i Egentliga Östersjön vara lägre än normalt. De kraftiga västliga höst eller vinter- vindarna driver in havsvattnet och ju längre vindarna ligger på, desto mer havsvatten strömmar in. Under 1900-talet strömmade havsvattnet in I Östersjön med ett eller ett par års mellanrum. Sedan 1983 har vindarna inte varit tillräckligt kraftiga och ihållande ( troligen beroende på att klimatet blivit varmare) så  havsvattnet har inte kunnat strömma in mer än 5 gånger, vilket är lite för tidsperioden (33 år). Det största inflödet av  havsvatten sedan mätningarna började i slutet av 1800-talet skedde 2014.  


Hur havsvattnet strömmar in i Egentliga Östersjön. För att ta sig till Gotlandsdjupet tar det tre veckor. SMHI

Trots det har bottnarna inte återhämtat sig, som forskarna hoppades på. Bottnarna är fortfarande syrefria (svart på bilden) eller har syrebrist ( rött på bilden).




Fosfatöverskott



Syrebristen i djupvattnetn har påskyndats också av övergödningen. Näringsämnena kretslopp har också förändrats. Den fosfor, som följt med de döda organismerna ner till botten lösgörs av anaeroba bakterier och simmar fritt som fosfater i vattenvolymen. Kväve  i form av nitriter och nitrater omvandlas till kvävgas och lämnar systemet helt.
Om det är syrebrist frigörs fosfor i form av fosfater från de döda organismerna, men också ur det slam, som håller på att bilda nya bergarter i bottnen (sediment och sedimentära bergarter). När de anaeroba bakterierna frigör syre ur de olika  
                                                                                sedimenten bildas svavelväte (H2S).  
                                                                                             Svavelväte är en giftig gas som luktar som            ruttna ägg. Vid höga doser svavelväte fälls metaller ut som t.ex.  järnjoner, kopparjoner och zinkjoner. 

Då havsvattnet inte tränger ner i djupvattnet blir djupvattnet varmare, vilket skyndar på de anaeroba bakeriernas processer och de kan lösa upp mer fosfater och metalljoner.  

Fisken flyr de syrefria områdena och om djupvattnet syrefria volym ökar, har kallvattensfisken, som lever under den termoklina skiktet på sommaren, mindre volym vatten att jaga och söka näring i. 

Fiskarna som utsätts för syrebrist i vattnet kan öka sin blodcirkulation och kompensera för syrebristen, men det innebär också större stress och större energiförbrukning för fisken. Stressen påverkar också andra funktioner. 

Torsken drabbas hårt. Torskens ägg måste flyta i vattenmassan en period innan de blir yngel. Äggen behöver en syrehalt på 2 ml/ liter havsvatten för att överleva. Lekplatsen öster om Bornholm är den viktigaste lekplatsen för torsk. Torskäggen lyckas allt mer sällan överleva, då övergödningen av vattnet också är ett problem för dem med
minskade syrgashalter. 


Egentliga Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden. Sedan1940-talet har jordbruken, vattenburna avlopp, biltrafik och ökade industriutsläpp läckt näringsämnen som fosfor och kväve till Egentliga Östersjön. Mängderna av näringsämnena har flerdubblats. snabbväxande alger och en del mikroorganismer ökar i antal, medan andra arter får svårt att anpassa sig och minskar i antal. 

Då inget ämne begränsar växtplanktons tillväxt under sommaren ökar de i antal och djurplankton likaså. Det blir mer mat för de fiskar som lever i det termoklina skiktet. 

Då organismerna i termoklinen dör sjunker de till botten. Den nedbrytning av organismerna till näringsämnen kräver mycket syre. Vattenutbytet mellan det övre och det undre vattenlagret är minimalt och då kan syrebrist uppstå. Det som förorsakar att Egentliga Östersjön mår dåligt är:







Naturvårdsverket: Nyhet 2014-05-20: Rapport:  Havet 2013/2014
Havsmiljöinstitutionen : Om miljötillståndet i svenska havsområden 2015/16