Överfiske I Östersjön

Bakgrund:

Fiskerinäringen runt Östersjön

Fisken i Östersjön har minskat kraftigt. För att inte fisken ska försvinna helt och bli utfiskad har EU bestämt vilken mängd fisk som EU-fiskare får dra upp ur Östersjön. På så sätt försöker man hålla fångstnivåerna på en acceptabel nivå så att fisken kan fortplanta sig och öka i antal. 

Idag bedömer myndigheterna och forskarna att 75% av de viktigaste fiskarna som vi äter är överexploaterade eller fullt utnyttjade. De fiskar som är hotade är de som växer långsamt och förökar sig långsamt ( det tar längre tid för dem att bli könsmogna). 1984 fanns 1500 miljoner torskar och 10 år senare var antalet torskar 55 miljoner. Det är en minskning med mer än 70%. Torsken vid Bornholm är på sådan låg nivå att internationella havsforskningsrådet  rekommenderar att yrkesfiskarna inte fiskar alls där. 

2016 sänkte EU yrkesfiskarnas fångstmängd i Östersjön  med 15% jämfört med 2015. Beslutet om en sänkning av fångster av fisk beror 

dels på att forskarna har en bättre kännedom om fiskarna i Östersjön idag  genom att man undersökt hur mycket fisk det finns och 

dels att det finns naturliga variationer i fiskebeståndet som 2016 är på nedgång, vilket för fiskare innebär att de inte får fånga lika mycket fisk som förra året. Varje nation runt Östersjön får ett viss antal ton som fiskerinäringen får dra upp ur havet ( det kallas fiskekvoter). 

När kvoten fångst av fisk är fylld får fiskerinäringen inte fiska mer av den fisken. 

Torskfångst regeringen.no

Fiskerinäringen i Sverige styrs av Fiskeriverket. omsättningen är runt 1 miljard kronor per år på försäljning av fisk. 75% av den fisk som dras upp ur havet blir till djurfoder (sill/strömming). 

Fisken mals till mjöl som sedan blir mat till odlad fisk som lax

lax

 och 

regnbågslax. 

regnbågslax

 Miljön och odlad fisk

För att en odlad lax eller regnbågslax ska nå 1 kg krävs det 2,5 kg vild fisk. Viltfisk fiskas alltså som foder till lax- och regnbågs laxodlingar istället för att säljas direkt över disk. 
Då laxen befinner sig högt upp i näringskedjan behövs det mycket foder till den. 
Lämpligare vore att odla växtätande fisk.
  
Den vildfångade laxen i Östersjön och Bottenviken står för 1 % av all lax som säljs i Sverige. 

Vi människor  bör inte äta  fet fisk som innehåller höga dioxinhalter och PCB-halter, då både dioxin och PCB lagras i kroppsfettet. Om en person äter mycket fisk som innehåller dioxiner (fet fisk dvs lax, regnbågslax och strömming)  och PCB, kan personen ifråga om många år, nå upp till skadliga nivåer och visa tecken på ohälsa. 

Miljömärkningen ASC (internationell hållbarhetsmärkning för odlad fisk och skaldjur). MCS ( internationell miljömärkning för viltfångade fisk- och  skaldjursprodukter) och KRAV (svensk miljöcertificering som omfattar både vildfångade och odlade fisk- och skaldjursprodukter).


Överfiske 

Regeringen har slagit fast att den kommersiella fiskerinäringen är ett av de största hoten  mot den biologiska mångfalden. 27 fiskarter är rödlistade. Det betyder att fisken riskerar att dö ut i det område den är rödlistad i. 

Överfiskning förändrar också ekosystemen i havet och längst kusterna, då de stora rovfiskarna fösvinner. Rovfiskarnas bytesdjur ökar i antal. det leder till att hela näringskedjan förändras med algblomning som följd. 

I Östersjöns fria vatten är torsken rovfisk. Den äter skarpsill och strömming. Skarpsill äter djurplankton. 
Djurplankton äter växtplankton. 

näringskedja torsken

Då torsken minskar eller försvinner ökar skarpsillen i antal. Skarpsillen äter djurplankton som minskar i antal. När djurplankton minskat i antal ökar växtplankon. Växtplankton konsumerar allt kväve och fosfor. Blågröna algerna (cyanobakterierna) tar över termoklinen ( varmtempererade vattenzonen på sommaren) vilket leder till algblomning. Algblomningen leder till en överproduktion av blågröna alger - som dör och sjunker ner i bottensedimentet. Bottensedimentets organismer får slut på syre så de bakterier som kan leva i en syrefri miljö får en framträdande roll. De bryter upp kemiska föreningar och fosfater, sulfater, svavelväte och järnjoner flyter fritt i det nedre skiktet (saltskiktet och djupvatten skiktet). 

Överfiske effekter på ekosystemet

Spöknät

Många fiskar dör i onödan då de fastnar i spöknät. Beräkningar har gjorts att 10 000 nät förloras varje år i Östersjön. Spöknät är nät som yrkesfiskare och fritidsfiskare förlorat i hårt väder eller som övergivits. 6 ton spöknät har fiskats upp i Östersjön under ett pilotprojekt genomfört av WWF i Polen 2012 − 13. Det var polska och litauiska fiskare som deltog i projektet och  fiskade upp näten. 
Det finns troligen 450 ton spöknät intrasslade i 3 000 skeppsvrak bara utmed den polska kusten.  Spöknäten utgör ett hot mot fiskar, som fastnar i dem, fåglar som fastnar då de dyker för att fånga fisk och havsdäggdjur som fastnar då de vill äta fisken som fastnat i spöknäten. 
Förr ruttnade fiskenäten, då de var gjorda av tunt lingarn eller tunt bomullsgarn. Sedan 1950-talet är näten gjorda av nylon, som inte ruttnar och inte bryts ner lika lätt. 

spöknät


EU fiskekvoter Förvaltning av fisk
 https://ec.europa.du/fisheries/cfp/fishing_rules/tacs_sv

Fiskejournalen.se http://www.fiskejournalen.se/spoknat-i-svt/

Havet.nu http://www.havet.nu/?d=33

Havsmiljö institutet.se http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/?page_id=34

Livsmedelsverket: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/fisk-och-skaldjur/rad-om-odlad-lax/

Scoolido.se  https://www.schoolido.se/nationella-prov/biologi/2013_A1

SLU http://www.artdatabanken.se/naturvaard/roedlistning/vanliga-fraagor-och-svar/

WWF http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/radda-ostersjon/1181754-radda-ostersjon-startsida