Några miljögifter (PCB; Kvicksilver och dioxiner)

PCB och människan

PCB är ett samlingsnamn för cirka 200 olika giftig och svårnedbrytbara ämnen som är skadligt för miljö. Trots att användningen är förbjuden sprids ändå PCB till miljön, genom avfallshanteringen och förbränningen av(till grundvatten, marken och luften) äldre byggnadsmaterial och äldre utrustning (som tvättmaskiner t.ex.).  

PCB lagras i fettvävnaderna hos människan och däggdjuren. Halten PCB blir högre ju högre upp i näringskedjan människan eller djuren befinner sig. En tredjedel av fiskbeståndet bär dioxin och PCB i fettvävnaderna, som förs vidare till sälar, fåglar och tumlaren och människan.

Fettvävnad (about educaton)

Höga halter av PCB kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, vilket kan leda till beteendeförändringar som överaktivitet och försämrad inlärning.  Ämnena misstänks försämra immunförsvaret, fortplantningsförmågan, påverka hormonsystemet och orsaka cancer.

Gravida kvinnor för över via moderkakan till foster och spädbarn som ammas är extra känslig för dioxiner och PCB.  Kunskaper om effekterna är begränsad.

Kvicksilver och människan

Kvicksilver förekommer i olika former och varierar i giftighet. Vi svenskar i medelåldern och äldre, har främst kvicksilver i tandlagningar, då de lagades md amalgam, som är en kvicksilverförening. Kvicksilverföreningarna kan transporteras till hjärnan (blod-hjärnbarriären) och så vidare i blodet. Om kvinnorna varit gravida passerar sedan kvicksilvret till fostren via moderkakan. Kvicksilvret hämmar tillväxten av hjärnan och dess funktioner. Analysproven togs från blod och hår från gravida kvinnor och navelsträngens blod från de nyfödda spädbarn, samt då blodprov och hårprov då spädbarnet blivit 3 månader gammal. Även selenhalten mättes. De gravida kvinnorna hade stor medvetenhet om vad de kunde äta och inte kunde äta under graviditeten. Antalet lagningar med amalgam visade att ju fler amalgamlagningar ju högre kvicksilverhalt i blodet och håret.

Kvicksilver spreds främst via krematorier och tandläkarmottagningar. Andra kvicksilver-utsläpp sker vid förbränning av avfall, utsläpp från järn- och stålindustrin, från metallverk samt kol-torv och vedförbränning.

I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver av mikroorganismerna metylkvicksilver. Den föreningen ansamlas i fisk. Om det är ett surt vatten (lågt pH) frigörs mer metylkvicksilver och blir lätt-tillgängligt för olika organismer. Ju surare vatten, ju mer metylkvicksilver i fisken. När sura sjöar kalkats sjunker också metylkvicksilvret i sötvattenfisken. Så restriktioner har följt i samband med insjöfisk och Östersjöfisk.

På Sahlgrenska akademin i Göteborg har man mätt kvicksilverhalten i urin hos unga människor som inte hade amalgamfyllningar och medelålders män och kvinnor med amalgamfyllningar.  Samtliga bodde nära eller arbetade på kloralkalifabriker. Samtliga försökspersoner fyllde också i hur mycket fisk de åt. Studien gjordes 2006.

Studien visade att om de unga människorna inte var rökare, hölls kvicksilvermängderna i urinen på en nivå mycket under gränsvärden för kvicksilver. Forskarfrågan var om unga människor uppvisade kvicksilverhalter, så hade de kommit in i kroppen från luften. Män och kvinnor i medelåldern med amalgamfyllningar visade på förhöjda halter. Kvinnorna hade högre halter än männen, troligen för att det var fler rökare bland kvinnor i åldern 35-60 år. Fiskkonsumtionen visade sig också i förhöjda kvicksilverhalter i urinen. De som arbetade i kloralkalifabriken hade förhöjda kvicksilvervärden.  

Sverige förbjöd kvicksilver 2009, men stora undantag görs för t.ex. kvicksilvercellbatterier och kloralkalifabriker, som tillverkar klorgas och natriumhydroxid. Förlängning av att släppa ut kvicksilver från vissa fabriker gäller till 2017 och även uppladdningsbara batterier och kvicksilverbatterier de s.k. knappcellsbatterier har dispens. Ett förbud i hela EU kommer 2018.  

Det är alltså förbjudet att slänga batterier i papperskorgar eller i soporna på skolan. Det är inte heller tillåtet att i krossa lågenergilampor eller lysrör, då de innehåller kvicksilver. De klassas som miljöfarligt avfall.

Om en lågenergilampa gått sönder – ta upp med resterna med papper och lägg i en glasburk. Märk glasburken med lågeneriglampa – kvicksilver och lägg i miljöfarligt avfall. Vädra rummet i 20-30 minuter (om kvicksilvret förångats).

Lite humanbiologi för dem som inte haft människokroppen i klass 7 eller 8.

Blod- hjärnbarriären.

Bilden visar en hjärna bakifrån. De blåa ytorna är hjärnvätska, som står i förbindelse med förlängda märgen (basen på figuren). Bilden visar var blod-hjärnbarriären är och den är rödfärgad. Du behöver inte bry dig om smårutorna (för den nyfikna eleven visar smårutorna vilka olika ämnen som kan vandrar ut och in och hur utvecklingen från barn till vuxen ser ut) .

Blod- hjärnbarriären är ett skydd mot infektioner som hjärnans vävnad har.  Det är tätt packade kapillärer, där blodväggarna är så hårt packade att vissa droger, läkemedel och celler ( t.ex. vita blodkroppar och mikroorganismer) inte lämnar blodet och kan därför inte nå hjärnans nervceller. Ämnen som släpps igenom blodkärlsväggarna är koldioxid, syre, glukos och aminosyror (energi till hjärncellerna) samt fettlösliga ämnen som inte är joner.   

De hormonproducerande organen i hjärnan som hypofysen och tallkottkörteln saknar blod- hjärnbarriär, då hormonerna måste kunna vandra ut och in för att påverka andra organ i kroppen att dämpa sig eller öka takten. Hos äldre personer är genomsläppligheten hos blod- hjärnbarriären.

Dioxiner och människan

Dioxiner är klorföreningar och bildas vid förbränning av sopor. Vi människor får i oss dioxiner via maten. Ämnen som är fettlösliga som då främst feta animaliska produkter som mejeriprodukter, kött och fisk. Dioxinerna lagras i kroppen hela livet. Dioxiner påverkar hjärnan och ger beteendestörningar, svårigheter med inlärning och svårigheter med motoriken, ökad infektionskänslighet och negativa konsekvenser på tandutvecklingen.  Dioxiner påverkar i höga halter också hormonsystemet, fortplantningen och hos äldre högre risk för åderförkalkning, högt blodtryck, förhöjda kolesterrolvärden och kan även ge cancer. Fostren får dioxiner i sig via moderkakan och mammans matintag och spädbarnet när det ammar, då bröstmjölk är fet. Även barn som inte ammar får i sig högre halter dioxiner än vuxna, då de har mindre kroppar och även om de äter mat som har dioxinhalter under gränsvärdet, blir värdena höga, då barnen är små. Riskbedömningen är att barn och kvinnor i barnafödande åldrar inte ska äta fisk från insjöar och Östersjön mer än tre gånger per år. Halten av dioxiner i livsmedel har sjunkit sedan 1990-talet,då problematiken uppmärksammades. Det finns gränsvärden för dioxiner i fisk. Sedan 2022 har Sverige haft permanent undantag för fet Östersjöfisk och insjöfisk.

Det finns förorenade områden i Bottenviken och Bottenhavet där fisken innehåller höga dioxinhalter. Odlad fisk går bra att äta. Det är kommunerna som kontrollerar fisken i livsmedelsbutikerna.

EPA (US Protection Agency ungefär Naturvårdsverket) upptäckte på 80-talet att alla mänskligaq fettceller samlad på sig toxiska ämnen. Fyra industriella lösningsmedel, fyra dioxiner och ytterligare fem ämnen. 83% av fettcellerna innehöll PCB. Kroppen vill inte bli skadad av de här gifterna och lagrar dem där de gör minst skada. Det finns ju vattenburna gifter och fettburna gifter ( de gifter osm löser sig i vatten eller i fett). Det första försvaret mot gifter är levern. i levern finns gallblåsan med galla. Gallan är viktig för fettnedbrytningen och återvinner också förstörd röda blodceller och en del gifter som kommer in i din kropp t.ex. alkohol. 

När du smälter maten blir tarmarna selektivt genomsläppliga så att lymfsystemet kan föra fettceller till levern. Bra fett omvandlas till kolestrol, cellmembraner, hormoner, hjärnceller och hudceller. Andra fetter förs vidare till gallan och ut i tarmen igen där de förenar sig med fibrer som inte smälter i tarmen och förs ut ur kroppen som avföring ( kallas biologiskt för fekaler). Därför är det viktig att äta fibrer. Om levern får ta emot för höga halter av gifter, blir blir gallan mer trögflytande och levern börjar då föra ut gifterna i blodsystemet. De gifterna kan hitta vägen in i fettceller och lagras där i många år, kanske hela människans livstid. 

Fett finns överallt i kroppen och har olika funktioner beroende på var de är lagrade. Det delas upp i två grupper- dels de som finns runt varje inre organ och dels det fett som finns under huden.  Det finns okså brunt och vitt fett.   

Lymfsystemet finns i hela kroppen, men har också uppgifter i matsmältningen. Lymfsystemet för bort både näringsrika fetter och fettlösliga gifter. 

Se gärna filmen på TV4 fakta: 
Oväntade historier: 
Om ny forskning som visar att kvinnors bröst tycks fungera som ett slags soptipp för giftigt avfall i kroppen. Genom att ta prover på bröstmjölken och vävnad undersöker dokumentären de livgivande organen 
http://www.tv.nu/p/1CiES4-T-bKC

Naturvårdsverket.se http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/PCB/

Naturvårdsverket.se http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/

Naturvårdsverket,se Barreskog.L, Sällsten.G Sakrapport: Kadium och kvicksilver i urin hos yngre män och kvinnor samt medelålders män.

http://www.imm.ki.se/Datavard/Rapporter/Gbg_Rapport_Cd_Hg_urin_0605.pdf

Naturvårdsverket.se 2001 kontrakt 215 0004:

 Berglund.M, Ask.K, Palm.B, Peterson-Grawé.K, Björs.U, Vahter.M:

”Slutrapport Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län”.

Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Forsknings- och utvecklingsavdelningen. Livsmedelverket, Uppsala

Data har tagits fram inom samordningen för svensk miljöövervakning.

Livsmedelsverket.se:  https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb/#Vad%20är%20dioxiner%20och%20PCB?

Karolinska Institutet, institutionen för miljömedicin http://ki.se/imm/dioxiner

Wikiwand.com: http://www.wikiwand.com/sv/Blod-hjärnbarriären