Egentliga Östersjöns obalanser
Geografiskt och lite om skillnaden till Bottniska viken och Bottenhavet.
Det som kallas Egentliga Östersjön är södra halvan av Östersjön söder om Åland. Egentliga Östersjön har ett avrinningsområdet som sträcker sig från Svealand till Götaland, men naturligtvis gränsar de baltiska staterna, Polen, Tyskland och Danmark också till det som kallas Egentliga Östersjön och är också dess avrinningsområde.Den är cirka 60% av hela Östersjöns yta.
Vattnet i Egentliga Östersjön är saltare ( 8 0/00 salt) än i Bottenhavet och Bottenviken (2 0/00) salthalt och mer av hav än norra delen. Den högre salthalte i det bräckta vatten gör att fler havsorganismer lever där än norrut.
Egentliga Östersjön i mörkt blått. (fraemmandearter.se)
Avrinningsområdet
I avrinningsområdet på svenska sidan finns ett jordbrukslandskap. Det betyder att det finns bönder som odlar säd och andra grödor och bönder som är köttbönder. En del bönder är konventionella odlare av t.ex. djurfoder (foderväxter, ( majs, helsäd = grönfoder, oljeväxter, åkerbönor och ärtor, vall =timotej,vitklöver, ängsröe, luzern, kärringtand eller vall= ängssvingel, rödsvingel, rajsvingel, hundäxing och rödklöver).
odling spannmål (jorbruksverkets hemsida)
odling vall (jordbruksverkets hemsida)
uppfödning av kor (nöt)
De svenska böndernas ekonomi är ansträngd och de får inte tillräckligt betalt för sina produkter.
Mjölkproducerande bönder
Mjölkbönderna får ungefär 2, 32kr per kilo mjölk, vilket ligger på ungefär samma nivå ekonomiskt som på 1980-talet.(SVT nyheter 2014).
260 mjölkbönder la ner sin produktion av mjölk 2014. Köttbönderna konkurreras ut då konsumenterna väljer billigare, importerat kött (DN ekonomi maj 2013).
Djurhållningen:
Sverige har en av världens strängaste djurskydd.
1) Djuren får inte antibiotika i förebyggande syfte (förbyggande syfte betyder; de får antibiotika i fall att djuren skulle bli angripna av sjukdomsbakterier - fast djuren är friska) eller
2) är förbjudna att födas upp i alltför trånga inhägn på det sätt som sker i resten av världen. (Det finns naturligtvis en trångboddhet hos djur som föds upp fi Sverigge också, men det är reglerat i förordningar hur mycket utrymme varje djur ska ha).
Att hålla djur lönar sig inte och de djurhållande bönderna har svårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Svenskt kött är dyrare i affärerna än importerat och konsumenterna köper inte det dyrare svenska köttet, så bönderna kan inte föda upp så många djur att det lönar sig.
I länder där djurhållningen är mer en industri lönar sig uppfödning av djur bättre. (P1 - kaliber 1 februari 2015).
Exempel på djurhållning i Europa:
Det importerade köttet är ofta billigare, men produktionen av kött på industriell väg har ett högre pris för djuren, som stressas pga att de inte kan bete sig naturligt. Stressen leder till bråk mellan djuren. Svinen biter varandra när de blir stressade och hönsen rycker fjädrarna av varandra. Det finns risk för sjukdomar och angrepp av parasiter.
Hönseri ( dreamtime)
Belgian blue eller Belgisk Blå är framavlad för hög köttproduktion. (Farmer journal 15 sept. 2015)
Den belgiska blå kon är framavlad med en genetisk störning, som gör att när den växer får den dubbla uppsättningar muskler. Den har svårt att röra sig pga sin stora muskelmassa, men den ger dubbelt så mycket kött / slaktat djur.
Odling med konstgödsel/ naturgödsel
När konstgödsel kom in i de svenska lantbruken behövde bönderna inte längre ha odling och djur tillsammans utan bönderna specialiserade sig på antingen odling eller kött. Det naturliga kretsloppet mellan djuren och odlingarna bröts. Det blev också en obalans mellan konstgödslets makronäringsämnen fosfor, kväve och kalium. Makronäringsämnen skapar bra förutsättningar för växter att växa och begränsar inte växternas tillväxt. Då bönderna gödslar med konstgödsel skjuter tillväxten av odlingsväxterna i höjden, men över tid behövs mer konstgödsel än från början för att uppnå samma avkastning och resultat. Konstgödseln påverkar inte djuren och bakterierna i jorden.
Konstgödsel ger också en möjlighet att odla stora ytor av åkermark. Bönderna la igen myrmarker och dikade åkrarna med tunnlar, så traktorerna och de stora maskinerna kunde köra obehindrat på odlingsarealerna.
Överskott av konstgödsel, som växterna på åkern inte direkt tar upp, infiltreras snabbt ner i jorden av regnet och når, om det inte är stor torka, grundvattnet. Då dikningen tar in regnvattnet förs det, utan hindrande myrmarker eller våtmarker direkt till grundvattnet. Grundvattnet rör sig mot bäckar, åar och floder som rinner ut i havet.
Regnvattnet lakar alltså ut jorden på fosfor, kväve och kalium. Makronäringsämnena följer med grundvattnet och vattendragen ut i Egentliga Östersjön.
Om man gödslar med naturgödsel från kor, grisar och kycklingar på åkrarna, kommer näringsämnena att ha en lägre takt då de infiltrerar jorden. I gödslet finns mycket bakterier och andra nedbrytare
( organismer vars uppgift är att ha sönder gödsel i mindre delar och finfördela det över en större yta).
Fritidshus
Fritidshus har historiskt haft dålig rening av avloppsvatten från toaletter. Toalettvattnet har många gånger släppts rakt ut i Egentliga Östersjön, Bottenhavet eller Bottenviken. Det har sedan 1999 blivit länsstyrelsernas uppgift att inspektera att samtliga fritidshus med små avlopp också har rening på sitt avlopp. Det finns många olika lösningar att rena avloppen, men enligt särskilda bestämmelser i miljöbalken ska den som äger ett fritidshus känna till vilket avlopp hen har och vilka risker det avloppet har för människors hälsa och miljön. Då fritidshusägaren känner till det måste hen också åtgärda toalettvattnet, så det renas innan det kommer ut i naturen. Från avloppen kommer P, N och K i organiska föreningar osm är lättanvända för Östersjöns alger.
Läckande näringsämnen från jordbruket till termoklinen.
Då fosfor (P) kväve (N) och kalium (K) följt med grundvattnet från åkrarna hamnar de under sommaren i det termoklina skiktet. Det termoklina skiktet är den del av vattenvolymen som värms upp av solen och solstrålarna når ner till språngskiktet. Språngskiktet kallas den gräns där varmt vatten blir kallt (under språngskiktet är det kallt).
De snabbväxande växtplankton ökar i antal, då det finns både kväve och fosfor i lättlösliga kemiska föreningar i skiktet. Då mycket grönalger finns i vattnet minskar det som kallas siktdjupet och solens strålar kan inte tränga igenom det stora antalet växtplankton- som skymmer sikten.
(Ett siktdjup är hur djupt man kan se en rund vitfärgad eller tvåfärgad skiva, om man sänker ner den i havet eller sjön. Det är ett mått på hur genomskinligt vattnet är. Om det finns mycket frisimmande växtalger är de i vägen för genomskinligheten och siktdjupet blir mindre.
Wikipedia
Algernas roll i det termoklina skiktet
Grönalger
Grönalgerna konsumerar både kväve och fosfor i stora mängder. Varje cell i grönalgerna kan ta upp näring från det omgivande vattnet och varje cell innehåller klorofyll, som ger kolhydrater genom fotosyntesen. De rör sig både i sidled och i djupled. När de dör sjunker de ner till botten och det kväve och fosfor de konsumerat följer med den döda organismen till botten. Då djurplankton livnär sig på grönalger dör de också och sjunker till botten. När det inte finns djurplankton för de växtätande fiskarna simmar de och letar mat någon annanstans.
basen för produktionen i havet. De förflyttas huvudsakligen med
vattnets ström
mar, men en del arter har en viss självständig rörelseförmåga
Namn på de 6 olika grönalgerna :
Ceratium tillhör panzarflagellater och har en svans den piskar sig fram med,
Diatoma tillhör gruppen kiselalger, då den bygger in kisel i sin organism.
De övriga tillhör olika familjer inom gruppen grönalger.
SMHI 2016
Cyanobakteriernas (blågröna algernas) roll i termoklinen.
Nu har övre skiktet ( termoklinen) brist på kväve och fosfor. Då träder Cyanobakterierna (blågröna alger) in. Några av dessa arter har en förmåga att fixera kväve från luften, men bara om havet är kav lugnt, vilket det ofta äri Egentliga Östersjön på sommaren. Kvävet de binder kommer sedan till användning när de bygger aminosyror. Aminosyrorna används i organismens DNA.
Cyanobakterierna har nu försörjning för sin överlevnad med kväve.
Lägg märke till den avvikande cellformen, som är den cell den blågröna algen (cyanobakterien) fixerar kväve från luften med.
Aphanizomenon blågrön alg
Lägg märke till de mer avlånga cellerna som är kvävefixerande celler i den blågröna algen.
Noduluria spumigena kan reglera var i havsdjupet den befinner sig. det gör den genom gashåligheter i cellerna. Genom att släppa tappa cellerna som innehåller gas, förlorar den bitvis sin flytförmåga och kan på så vis ta sig ner till språngskiktet. Vid prångskiktet kan den sedan hämta med sig den fofor den behöver för sin tillväxt.
Den kan troligen också samla på sig kolhydrater i celler så den blir tyngre. Då kan den sjunka till vattennivåer där det finns mer näring för den. Den vänder på fotosyntesen ( det kallas respiration) och kolhydraterna och syret blir istället koldioxid och vatten. Koldioxiden hämtar den ur kolet som alla celler är uppbyggda av- och den blir lättare och flyter upp mot ytan.
En tredje väg är att den bildar vätgas och kan på så sätt, beroende på hur mycket vätgas den släpper ut, bestämma vilken nivå i havsdjupet den vill befinna sig. Den kan förflytta sig 36 m i djupled under en dag. (Degerholm 2002- avhandling).
När näringen inte längre är en brist hos de blågröna algerna ( cyanobakterierna) söker de sig upp till vattenytan. Nu blir ,öjligheeten att få en plats i solen det avgörande för överlevnaden. Blågrönalgerna trängs uppe vid ytan och många dör av brist på solljus.
Hälsovådligt
När Nodularia spumigena dör utsöndrar den ett gift. Barn som leker i strandkanten kan få hudutslag. ögmoirritationer, illamående, öronvärk, ont i halsen, svullna läppar, feber och huvudvärk. Illamåendet kan leda till tarmbesvär med kräkningar och diarréer.
Husdjur och vilda djur är känsligare och kan, om de dricker av vatten där algerna finns, dö av förgiftning. husdjur dricker gärna lite salthaltigt vatten på sommaren för att få i sig just salt.
En vuxen människa måste svälja stora mängder Östersjövatten med alggift för att få andra märkbara symptom än möjligen hudutslag.
Microsystis cyanobakterie ( blågrön alg)
Sökord:
Övergödning Egentliga Östersjön obalans algblomning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar