Djupvattnet och dess syrehalt
De smala och grunda trösklar där havsvattnet kan passera in finns i Stora och Lilla Bält samt Öresund. De stora inflödena sker sporadiskt kan påverkar syrgasförhållandena i de centrala delarna av Egentliga Östersjön. När havsvattnet tränger in blandar sig ytvattnet med djupvattnet. Vattnet blir så småningom stillastående i djupvattnen. För att havsvatten ska strömma in behöver vattenståndet i Egentliga Östersjön vara lägre än normalt. De kraftiga västliga höst eller vinter- vindarna driver in havsvattnet och ju längre vindarna ligger på, desto mer havsvatten strömmar in. Under 1900-talet strömmade havsvattnet in I Östersjön med ett eller ett par års mellanrum. Sedan 1983 har vindarna inte varit tillräckligt kraftiga och ihållande ( troligen beroende på att klimatet blivit varmare) så havsvattnet har inte kunnat strömma in mer än 5 gånger, vilket är lite för tidsperioden (33 år). Det största inflödet av havsvatten sedan mätningarna började i slutet av 1800-talet skedde 2014.
Hur havsvattnet strömmar in i Egentliga Östersjön. För att ta sig till Gotlandsdjupet tar det tre veckor. SMHI
Trots det har bottnarna inte återhämtat sig, som forskarna hoppades på. Bottnarna är fortfarande syrefria (svart på bilden) eller har syrebrist ( rött på bilden).
Fosfatöverskott
Syrebristen i djupvattnetn har påskyndats också av övergödningen. Näringsämnena kretslopp har också förändrats. Den fosfor, som följt med de döda organismerna ner till botten lösgörs av anaeroba bakterier och simmar fritt som fosfater i vattenvolymen. Kväve i form av nitriter och nitrater omvandlas till kvävgas och lämnar systemet helt.
Om det är syrebrist frigörs fosfor i form av fosfater från de döda organismerna, men också ur det slam, som håller på att bilda nya bergarter i bottnen (sediment och sedimentära bergarter). När de anaeroba bakterierna frigör syre ur de olika
sedimenten bildas svavelväte (H2S).
Svavelväte är en giftig gas som luktar som ruttna ägg. Vid höga doser svavelväte fälls metaller ut som t.ex. järnjoner, kopparjoner och zinkjoner.
Då havsvattnet inte tränger ner i djupvattnet blir djupvattnet varmare, vilket skyndar på de anaeroba bakeriernas processer och de kan lösa upp mer fosfater och metalljoner.
Fisken flyr de syrefria områdena och om djupvattnet syrefria volym ökar, har kallvattensfisken, som lever under den termoklina skiktet på sommaren, mindre volym vatten att jaga och söka näring i.
Fiskarna som utsätts för syrebrist i vattnet kan öka sin blodcirkulation och kompensera för syrebristen, men det innebär också större stress och större energiförbrukning för fisken. Stressen påverkar också andra funktioner.
Torsken drabbas hårt. Torskens ägg måste flyta i vattenmassan en period innan de blir yngel. Äggen behöver en syrehalt på 2 ml/ liter havsvatten för att överleva. Lekplatsen öster om Bornholm är den viktigaste lekplatsen för torsk. Torskäggen lyckas allt mer sällan överleva, då övergödningen av vattnet också är ett problem för dem med
minskade syrgashalter.
Egentliga Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden. Sedan1940-talet har jordbruken, vattenburna avlopp, biltrafik och ökade industriutsläpp läckt näringsämnen som fosfor och kväve till Egentliga Östersjön. Mängderna av näringsämnena har flerdubblats. snabbväxande alger och en del mikroorganismer ökar i antal, medan andra arter får svårt att anpassa sig och minskar i antal.
Då inget ämne begränsar växtplanktons tillväxt under sommaren ökar de i antal och djurplankton likaså. Det blir mer mat för de fiskar som lever i det termoklina skiktet.
Då organismerna i termoklinen dör sjunker de till botten. Den nedbrytning av organismerna till näringsämnen kräver mycket syre. Vattenutbytet mellan det övre och det undre vattenlagret är minimalt och då kan syrebrist uppstå. Det som förorsakar att Egentliga Östersjön mår dåligt är:
Naturvårdsverket: Nyhet 2014-05-20: Rapport: Havet 2013/2014
Havsmiljöinstitutionen : Om miljötillståndet i svenska havsområden 2015/16
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar