tisdag 6 december 2016

Bottenviken och Bottenhavet påverkan av människan


Skogsindustrin - en introduktion och bakgrund



Fiby urskog Uppland 


Skogsbruket är en av basindustrierna för den svenska ekonomin. Pappersmassa, papper och andra sågade trävaror exporteras. 70% av  pappersexporten går till EU-länder och 60% av trävaruexporten. 
Skogsnäringen producerar också biobränsle, som används bl.a. i industrin för att producera el och värme till fjärrvärmenäten. 
De svenska skogarna är artfattiga. Gran dominerar,  tätt följd av tall. Lövträden domineras av björken med cirka 13 % av den svenska skogen. 


Historiskt har skogen varit viktig för gruvnäringen sedan 5- 600-talet e.Kr. Virket användes för att staga upp gruvgångarna, och bryta ut malmen ur gruvorna. Malmen blev mjukare då den värmdes upp och gruvarbetaren kunde bryta stora block ur berget och forsla bort det till en brännugn. 



Järnbruken behövde också  träkol. Man kunde inte använda ved direkt vid framställning av järn och
smide, då ved innehåller för mycket  biologiska - kemiska ( biokemiska)  ämnen, som förstörde järnet under smidesprocessen. Då kolade man trä istället.  






Skogen som industrinäring tog fart då ångmaskinerna började användas i Sverige.En ångmaskin är en vattenfylld sluten kammare, som na eldar i tills vattnet kokar. Det kokande vattnet trycker en kolv in i en cylinder och cylindern är kopplad till ett svänghjul. 

Ångmaskinerna användes i gruvdriften för attp umpa upp vatten från gruvgångarna. Det vattnet innehöll mycket tungmetaller. 

Ångmaskinen användes också i järnbruken för att blåsa luft på elden som värmde malmen. Ur malmen hämtades främst järn. 


När ångmaskinen kom, behövde inte  virkesindustrin heller förlita sig på vattenkraft ( Vattenkraften är ojämn i sitt vattenflöde- mycket vatten på våren efter snösmältningen, lite vatten på sommaren och stigande vattenflöden på hösten, då det regnar mycket).
Men timret måste komma till industrierna och industrierna byggdes i utloppen för de vattendrag som var tillräckligt breda och förde fram vattnet tillräckligt hastigt för att timret skulle kunna flyta ner till industrin.
Skogsarbetarna, som avverkade skog, gjorde det på vintrarna och la då timret på isen, så att, när våren kom, timret flöt ner till utloppet.



Det kallades att flotta och för att timret inte skulle ställa sig på tvärs i farlederna byggdes också flottningsleder, som tvingade timret att flyta utan att sjunka eller hindra timret uppströms att ta sig fram.

Om det blev stockning av timret kallades flottare in - skickliga yrkesmän, vars uppgift var att se till att timret flöt fram utan hinder i vattenleden. 




 I norr avverkades skogen utan att de som avverkade insåg att  skogen behövde återväxa och vårdas. Resultatet av det är, vad man kallar tras- eller skräpskogar. de skogarna har ännu inte återhämtat sig, till stor del beroende på att mycket av jorden eroderat och näringen i jorden runnit bort med grundvattnet. 

Under mitten av 1800-talet blev det stor efterfrågan på papper och pappersmassa började utvinnas ur träd istället för, som innan, av lump.  


pappersmassefabrik

Pappersmassan kokades i lut (NaOH). Det träflis, som inte kunde användas i produktionen av papper tippades i Östersjön. Pappersmassan fördes fram på ett band med valsar, som pressade ihop pappersmassan till stora ark och pappersrullar. för att pappret skulle bli vitt  kunde det blekas med klor (Cl) och blötas och tvttas många gånger. Sköljvattnet fördes med avloppen ut i Östersjön. 


Papperesmassan pressas ihop till pappersark i stora pappersrullar. 




Skogsavverkningen växte och 1905 instiftades en lag där de som avverkade skog var skyldig att plantera nya skogsplantor på de ställen de avverkat. 

De ung tallskotten och granskotten doppades i DDT för att skydda dem mot snytbaggens skador på de unga plantorna. Skogsbolagen sprejade också DDT över skogarna för att hindra skadeinsekterna att äta av skogen.

snytbagge

DDT förbjöds 1975 då den allmänna opinionen hade motsatt sig användningen av den. Skogsbruket fick dispens och naturvårdsverket godkände också flygbesprutning över skogsmarkerna med DDT.

Hormoslyr var ett ämne som avlövade skog. Egentligen växte träden ihjäl sig då hormoslyr liknar det sköldkörtelproducerande hormonet tyroxin. Anledningen var att björken och aspen är pionjärträd dvs de är de första träden som växer på en yta, där det inte finns andra träd. kalhyggena var utmärkta etableringsytor för dem. Men - de unga tall och granplantorna kvävdes av lövträden. Hormoslyren löste det problemet.
Det som senare uppdagades var att hormonslyr gav fosterskador och var mycket cancerogent. Efter stora folkliga protester förbjöds hormoslyr.

PCB användes istället för olja i el- transformatorer och el- kondensatorer. PCB brann inte och var inte lätt att antända och därför ett utmärkt isoleringsämne. De elektriker som arbetade med PCB fick ofta akneblåsor i främst ansiktet, som gav djupa ärr. Det visade sig också att PCB gav leverskador. PCB användes också i fogmassor i byggnader och i virket till husbyggen.

Andra miljögifter som rann ut i östersjön var från främst gruvdriften Kvicksilver, Arsenik, Bly, Kadmium, Koppar och Zink är exempel på metaller som i höga doser räknas till miljögifter.

Miljörörelsen som var stark, stoppade flygbesprutningarna genom att ockupera skogsflygplatser och hindra flygplan, som skulle bespruta skogen att lyfta. Domänverket och Regeringen fick så småningom ge med sig och förbjöd besprutning av skogarna.

Då mycket skog hade kalhuggits ville skogsbolagen få fram ett barrträd som var snabbväxande. Skogsbolagen importerade contoraltallen, som inte kan föröka sig annat än i extremt väder ( eldsvådor eller mycket sträng kyla).  Om den växer snabbt, kan den avverkas snabbare och den ekonomiska vinningen blir högre.
Snabbväxande träd har ofta en lösare massa i själva stammen, vilket kan vara en orsak till att så många träd föll under sstormen Gudrun t.ex.


Contoraltall



Contoraltall närbild av barr och kottar.

på 19070-talet planterades också in en ett barrträd från Nordamerika. Den växer snabbare, har en rakare stam och ansågs från början inte kunna föröka sig annat än om det uppstod en skogsbrand. Det är tveksamt om det förhåller sig så och Naturvårdsverket ser idag den nordamerikanska tallen som en invasiv art ( invasiv art är en art som introducerats till ett ekosystem, som den inte tillhör. Då den inte har naturliga "fiender" så kan den sprida sig och föröka sig utan hämningar).





Urskog med olika åldrar på träden ( stammarna är olika tjocka). Moränmarker (svårt att gå för det är så mycket stora stenar och klippblock)





Tallskog satt i rader och med ungefär samma tjocklek på stammarna, vilket innebär att de är lika gamla. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar