Avrinningsområde
Från bergskedjorna och de högre landområdena rinner vattnet ner till Östersjön. Det finns jordbruk, skogsbruk, industrier och stora städer i avrinningsområdet.
Vilka länder finns i avrinningsområdet runt Östersjön?
Bilden är hämtad från www.miljo.fi (miljöministeriet i Finland)
Om du vill läsa mer om Östersjön kan du googla på Östersjöportalen Allmän information.
Det bor mer än 90 miljoner människor i Östersjöns avrinningsområde. Människor som färdas till och från sina arbeten. De arbetar på företag, sjukhus, skolor och transportväsen m.m.
a) I Sverige har den största inkomstkällan varit skogen, då vi exporterat sågat virke (t.ex. brädor) och papper. Pappersbruken, som ofta ligger i flodmynnigarna förorenar många sjöar och kuster.
b) Gruvindustrin har stått för en stor del av den svenska välfärden då vi exporterat järn (svensk stål är världsberömt). Gruvindustrierna förorenar mycket vatten. Vattnet rinner ut i <östersjön
c) ) Många av de 90 miljoner änniskorna förflyttar sig via transportsystem ( bussar, bilar, tåg, tunnelbana) för att ta sig till och från sina arbeten. Då förorenas luften genom avgaser.
d1) Industrier, speciellt från Storbritannien och Tyskland, bär luftburnaföroreningar med vindarna till Östersjön och Skandinavien, de regnar ner och förorenar land, men också sjöar och Östersjön. Nu för tiden filtreras många luftburna föroreningar bort i industriernas skorstenar och tas om hand.
d2) Industrierna släpper ut sina föroreningar direkt i floderna. Vattnet förs till Östersjön.
e1) I städerna finns dels reningsverk som renar vattnet, men det regnvatten som rinner ner i gatubrunnar renas mycket lite ( i Sverige).
e2)En del städer har bara mekanisk rening av avloppsvatten (alltså bara toalettpapper och bajs).
f 1) Bönderna brukar sin jord och utökade sina arealer genom att dika och täckdika (bonden gräver ett dike och lägger rör eller murar runt diket och täcker sedan över det. Bonden gör det för att få större arealer att köra sin traktor på när hen plöjer och harvar). De odlar mat till oss.
(producerar). Den mat vi köper i affärerna. Täckdikning och dikning gör att vattnet rinner fortare igenom olika jordlager och de näringsämnen som skulle kunna fastna på vägen till havet gör inte det. Myrar t.ex är utmärkta näringsfällor, men dikar man ut en myr försvinner den möjligheten till att samla näring.
f2) Bönderna gödslar sina jordar så att de är säkra på att jordarna innehåller den näring som deras grödor behöver och de får ut så stora skördar som möjligt per hektar.
Det skapar en övergödning av vattendragen och av Östersjön, då mycket av den näring som gödslats på åkrarna rinner med grundvattnet ner i vattendragen och så småningom kommer ut i Östersjön. Det kallas läckage. Men läckagen från jordbruket är inte mätbart, så det kallas för diffust läckage.
WWF har beräknat att 700 000 ton kväve och 30 000 ton fosfor rinner ut i Östersjön per år från avrinningsområdet.
En fulllvuxen afrikanskelefant väger cirka 1 ton. (Tänk dig då 700 000 elefanter som symboliserar kväve och 30 000 elefanter som symboliserar fosfor).
Algerna är primärproducenter i havet. På land är det växterna. Det betyder att algerna och växterna bygger upp sin organism och skapar socker av solljus, koldioxid, närsalter och vissa spårämnen. Magnesium t.ex är ett spårämne, som är lika viktigt för växternas processer att bygga nya organ eller reparera olika organ, som järnet i blodet är för människan.
De djur som livnär sig på alger eller växter kallas primärkonsumenter (växtätare primär= första plats ). De som äter växtätarna kallas för sekundärkonsumenter (köttätare sekundär= andra plats). Det kan finnas både tredjehands. fjärdehands och femtehands osv konsumenter. Det rovdjur som är överst i näringskedjan kallas toppkonsument (Det kan finnas flera arter som är toppkonsumenter).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar