Den 27 september 2013 klass 9 Uppsala Waldorfskola
Idag lägger FN fram sin klimatrapport om läget i världen.
Bönderna har svårt att leva på sin gård och få ekonomin att gå runt. Det gör att många gårdar specialiserat sig på t.ex. kycklinguppfödning, köttproduktion eller odling.
Då man specialiserar sig på köttproduktion behöver bonden köpa foder antingen från en annan bondgård i Sverige eller importera från utlandet.
De bönder som har kor behöver proteinrikt foder till sina kossor.
Mjölkorna går antingen fritt inomhus (174 000) eller står uppbundna (174 000). Korna mjölkas 2-3 gånger/dag. De ska enligt lag vara ute på bete 6-12 timmar varje dag under betesperioden. Korna utfodras med vall dvs. gräs och baljväxter (som är ett samlingsnamn för ärtväxter och klöver) till minst 50% hos konventionella bönder (de som besprutar sina grödor med bekämpningsmedel och konstgödslar ) och minst 70% för ekologiska produktion (som inte använder bekämpningsmedel i sin produktion av spannmål och inte konstgödslar) ). Den mjölk varje ko ger idag är så hög, så att korna behöver mer och bättre näring för att klara av att omvandla det gröna de tuggar i sig till mjölk. Då räcker det inte att kon går och betar i hagarna, utan de behöver mycket kraftfoder. Kon behöver protein för att kunna ge mer mjölk och inte själv få proteinbrist. Därför importeras soja. Bönderna importerar 385 000 ton soja/ år. Det är en båtlast /dag.
Den mesta sojan kommer från Brasilien. Vi i Sverige "lånar" 220 kvadratmeter / person (för att våra kor, grisar och höns ska få foder. Brasilien odlar upp den unika savannen, hugger ner sin djungel, använder bekämpningsmedel som inte är godkända i Europa och kränker ursprungsbefolkningen som bor där och röjer den djungel de bor i, samlar mat i och jagar i för att bygga ut det moderna samhället.
Stamhövding Raoni gråter då han får reda på att de
protester (600 000 namnunderskrifter + mängder av
emaillprotester från hela världen) som lagts in mot
utbyggnad av ett kraftverk i den flod, där hans stam
lever och fiskar, fått avslag av presidenten i Brasilien.
Det har också uppdagats slavar och slavarbete för att svenska djur ska få foder (WWF). Den brasilianska regering har lagstiftat mot bekämpningsmedel.
För att odla säd på svenska åkrar har bönderna tillfört åkern antingen handelsgödsel (konstgödsel), gödsel (från djur) eller gröngödsel (bönderna odlar växter som tillför jorden näring t.ex. ärtväxter eller klöver och luzern, som ger kväve till jorden). Om bonden inte gödslade skulle växterna suga ut alla näringsämnen ur jorden. På hösten då bonden tröskar säden och tar hand om halmen tar han bort det som skulle bli ny näring till jorden. Bonden skulle då, efter några år, få mycket liten skörd då jorden var utsugen.
Kritik har framförts från både de som gödslar med handelsgödsel och de som gödslar med djurgödsel:
De som gödslar med handelsgödsel menar att de har ett minimalt läckage av näringsämnen (t.ex. fosfor och kväve) då de kan räkna ut med hjälp av GPS och jordanalyser hur mycket handelsgödsel varje kvadratmeter behöver.
De som gödslar med djurgödsel menar, att just för att handelsgödsel inte kommer fån naturen, så urlakar det jorden (drar med sig näringsämnen så jorden blir fattig på ämnen som bygger upp växterna) och tar med sig näringen från jorden ner i grundvattnet och vidare ut i vattendragen och haven. De som gödslar med handelsgödsel menar, att de som gödslar med djurgödsel inte kan bestämma hur mycket de ska gödsla på åkrarna utan överskottet försvinner ut i grundvattnet och vidare till vattendragen och haven.
De biodynamiska forskningen har genom mångåriga försök (från 1971) på ERA- gårdar (ecological recycling agraculture) eller ekologiskt kretsloppsjordbruk visat att en genomtänkt växtföljd (växtföljd= bönderna odlar inte samma gröda på samma åker år efter år, utan har en bestämd följd vilka växter som ska odlas varje år - olika varje år och ibland får den vila=träda. Gården har en bestämd cykel t.ex. 4, 5 eller 6 år), djurhållning på gården, gröngödning med klöver och luzern, och gödsling med gårdens djurgödsel så att det kommer i balans minskar läckagen med cirka 20%. Istället för att en stor del av näringen flödar från gården till havet, fångar ERA´s -gårdarna upp näringsämnena och för in dem i gårdens produktion igen. Man tänker sig att gården är ett eget kretslopp. Fördelen är ju också att det blir fler ängar och hagar och biologisk mångfald (= variationsrikedom och bevara ekologiska processer) bevaras.
Genom att ställa om sin gård till ERAS- gård och tänka i kretslopp skulle kanske Östersjöns belastning och övergödning lätta och havet återhämta sig igen. Sverige skulle då också kunna leva upp till de löften man skriftligt givit de andra östersjöstaterna att minska sina utsläpp. Sverige har lovat att :
■ Till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Vi har ine levt upp till de löftena.
■ Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Vi har inte levt upp till de löftena.
■ Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Vi har inte levt upp till de löftena.
Men om alla jordbruk i Sverige ställde om till ERA´s gårdar skulle Sverige snabbt kunna leva upp till det första löftet att minska fosforutsläppen med 20% med hälften.
Om man ställer om till ERA´s gårdar skulle utsläppen av närsalter(kväve, fosfor och kalium) minska till Östersjön, förbrukningen av olja skulle minska, växthuseffekten skulle minska och bönderns skulle inte behöva använda kemiska bekäpningsmedel längre.
Forskare har studerat, gjort undersökningar och beräkningar utsläppen på 50 ekologiska kretsloppsjordbruk under tre år. Gårdarnas lägen inom Östersjöns avrinningsområde är markerat med röda punkter på kartan:
Resultaten visar att det skulle vara möjligt att halvera kvävebelastningen på havet genom att inte konstgödsla. Gårdarna får då en balans mellan växtodling och djurhållningen så att växtnäringen (kväve, fosfor och kalium) i stallgödsel kan återanvändas på ett effektivt sätt.
Fosforbelastningen skulle minska då inga överskott skulle uppstå.
Om en gård lägger om produktionen totalt till ett kretsloppsjordbruk, skulle också förbrukningen av fossila bränslen, fosfater och importerade fodermedel t.ex.sojaprotein från Sydamerika minska kraftigt.
Om man tänker sig att ett väl genomfört ekologiskt kretsloppsjordbruk tillämpades i hela Östersjöregionen inklusive de Baltiska länderna och Polen skulle produktionen av livsmedel inte minska utan vara konstant.
Forskarna konstaterar att en del av fläsk- och fjäderfäköttkonsumtionen skulle behöva bytas ut mot nötkött eftersom andelen vall skulle bli större än i dagens konventionella jordbruk.
Den biologiska mångfalden och fågellivet skulle gynnas om man slutade använda bekämpningsmedel, i kombination med ett mer varierat jordbruk, med mera gräs och klöverodling.
En mera lokal självförsörjning med ekologiska livsmedel skulle innebära att betydligt mindre fossil energi förbrukades till att frakta varor och att mindre växthusgaser (när man odlade och transporterade jordbruksprodukterna) släpptes ut. I kombineration med mer vegetarisk kost skulle växthuseffekten från
livsmedelskedjan kunna minska med cirka 40 %.
En omställning av hela jordbruket och i ännu större omfattning hela livsmedelssystemet, skulle innebära betydande förändringar i landskapet och hur man bedriver handel om man jämför med dagens starkt
specialiserade jordbruk och centraliserade livsmedelsindustri (scan, Arla och Ica som exempel). Men det skulle också gynna den lokala ekonomin och social- och kulturell mänsklig samverkan på landsbygden.
specialiserade jordbruk och centraliserade livsmedelsindustri (scan, Arla och Ica som exempel). Men det skulle också gynna den lokala ekonomin och social- och kulturell mänsklig samverkan på landsbygden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar