Vad betyder ekologi
Ekologi kan studeras på olika nivåer. Vi börjar med en stor ekologisk bild av ekologin genom att undersöka samspelen i Östersjön. Men för att kunna beskriva Östersjöns ekologi och påverkan av olika slag, behöver ni kunna en del definitioner.
Det kan med en barnslig bild handla om ett djur eller en växt som har sitt egna hus som den lever i. Den plockar åt sig mat, har en sängplats, umgås och samspelar med sin miljö (som kan vara både levande varelser *1 och döda ting *2).
*1 biotiskt , det som lever och samspela rmed samma art eller andra arter.
*2 abiotiskt är det som inte lever och kan t.ex. vara temperatur, nederbörd, vind, solinstrålning, höjd över havet, tillgång till syre, tillgång till näringsämnen
För att förstå ekologi behöver vi känna till en del ord som man använder då man talar om ekologi:
Organism betyder en biologisk enhet som förökar sig eller för över arvsanlag. Själv skulle jag vilja säga från minsta till största formen av liv (även pollen och frön ingår i definitionen).
Individ: betyder odelbar. Delar du en individ dör den, enkelt uttryckt. (Det gäller inte för primitiva organismer som bakterier, vissa lägre blötdjur m.m.)
Ekosystem: Alla organismer lever i ekosystem. Man skulle kunna definiera det som den ram som jag sätter för att undersöka en art och vilka den bor med i sitt "hus". Jag kanske bara vill undersöka samselet mellan arten jag studerar och om den äter gräs, hur beroende den är av gräs. Eller också tar jag kanske med allt arten äter, hur utseendet är påverkat av vad den äter, hur den bor osv. osv. Listan kan göras lång och det är viktigt att begränsa den så den är överskådlig.
Population; en grupp individer av samma sort (art) som finns inom ett bestämt område under en bestämd tid. Population kan både växter och djur kallas.
Biosfär: Alla ekosystem har samlingsnamnet biosfär oberoende om de finns i litosfären (grekiska för sten och sphaira) eller jordskorpan, hydrosfären, (hydro =vatten sv haven, sjöarna och vattendragen) och atmosfären (luften).
Näringskedja: man studerar hur olika näringsämnen tas upp och sprids mellan olika organismer. Man studerar t.ex hur syre eller koldioxid bildas och omvandlas då de vandrar emellan olika organismer. Man börjar alltid med den organism som skapar näringen i kedjan. Den organismen kallas producent eftersom den skapar näringen (producerar den). Det är växterna som är basen för näringskedjan eftersom de använder solljus, koldioxid, vatten och mineraler (från jorden eller vattnet) för att bygga upp sig själva.
Näringsväv: Man sätter ihop näringskedjor i ett sammanhang där de invecklade förhållandena mellan växter och djur beskrivs. Näringsväven blir mer komplex (sammansatt) då en del djur äter både växter och djur medan andra djur har enklare näringsvävar som är enklare att överblicka och beskriva, då t.ex en organism bara äter växter eller bara äter kött.
Nu går vi närmaste hav - Östersjön och vad som händer där.
För att få en hel bild börjar vi fråga oss - Varifrån kommer allt vatten till Östersjön?
Alla håller med om att det är en naturlag att vatten rinner nedåt och då betyder det att vattnet rinner från den högsta punkten till den lägsta. Den lägsta punkten då vatten inte kommer längre ner är Östersjön. Allt vatten som finns i älvar, floder och åar på ostkusten rinner ut i Östersjön. De för med sig sötvatten.
Vi har sett på Hågaån idag som exempel på vattendrag som rinner ut i Östersjön:
Vattnet till Hågaån kommer från grundvatten och dikningar, vattenavledningar, invallning och täckdiken (diken som inte syns på markytan) för att bonden ska kunna bruka marken och köra traktorer och skördetröskor på åkrarna.
I den översta delen av det område som ger Hågaån vatten (det område som ger en å eller en sjö vatten kallas avrinningsområde) finns mest skogs- och myrmarker och här ligger den enda nuvarande sjön, Fibysjön (norr om Vänge), som är ett vackert inslag i landskapsbilden.
Sjön har kraftiga skador sedan man sänkt vattennivån genom utgrävningar och dikningar både vid sjöns utlopp och nedstöms, och hotar nu att växa igen.
Vi har sett hur ån meandrar (slingrar sig S-likt) i slättlandskapet.
Fisken från Mälaren vandrar uppför Hågaån och det finns inga stora hinder för fisken att ta sig uppströms.
I den nedre (södra) delen, nära Uppsala, är ån ett strövområde och rekreationsområde för uppsalaborna.
Hågaån rinner ut vid Vårdsätraviken i Ekoln Mälaren.
Mälaren i sin tur rinner förbi Märsta, Sollentuna och Sundbyberg till Stockholm.
Genom Stockholm och ut genom Stockholms ström
via Stockholms skärgård
Hur kan Hågaån påverka Östersjön?
och
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar