reningsverk

Reningsverken då - vad händer? 

Naturvårdsverket undersöker nu om man inte kan rena kväve och fosfor ur reningsverken och återanvända dem. 

Om man hittar en teknik kan Sverige bli självförsörjande på fosfor och kväve och det blir ett stort kretslopp ur processen. Kommunerna kan utnyttja den del av kretsloppet som genom grundvattnet ger toaletterna färskvatten och sköljer ut avföringen till reningsverken där den behandlas och sprids ut igen på åkrarna. 

Man har gjort försök förr med mänskliga fekalier, men det finns för mycket tungmetaller med i slammet som sprids på åkrarna. De flesta av de metalliska grundämnena är tungmetaller. Tungmetallerna i slammet renas inte från läkemedelsrester eller medicinrester som människorna utsöndrat (kissat) ut. Dagvattenbrunnarnas vatten förs också till reningsverken, vattnet från dem innehåller mycket tungmetaller och giftiga organiska föreningar som en sin och olja från bilarna. Tungmetallerna (t.ex. kadmium, kvicksilver och bly) och de föreningar de smälter ihop med är giftiga för växter, djur och människor.