Den här bilden visar algblomningen i Östersjön en varm, vindstilla sommardag, då vattnet ligger spegelblankt.. Det vita, turkosa och ljusgröna på bilden är alger som blommar.Du kan se Öland och Gotland tydligt, men också svenska, finska och estniska kusten. Algblomningen breder ut sig i Östersjön mellan Öland och Gotland upp till Åland. Skärgården på både sidor om Östersjön påverkas också. Blomningen sträcker sig från Finska viken, Estlands, Litauen, Lettlands och Polens kuster, men också på västsidan från Blekinge i söder till Gävle i norr.
Algblomning förekommer varje år i större eller mindre grad. Ibland syns det inte att algerna blommar för de är för få och ibland så kan man knappt ro med roddbåt för att algerna bildar en tjockflytande soppa.
Forskare är oeniga om vad som orsakar algblomningen, men en orsak är de flesta eniga om - de havsströmmar som pulserar in i Östersjön under höstarna har uteblivit. Bottenvattnet har inte kunnat syresatts på länge och därför är djupbottnarna syrefria (anaeroba). Områden stora som Danmark är syrefria och det är svårt för de organismer och fiskar som lever på botten och behöver syre inte kan leva där.
En del forskare menar att det är kvävet som orsakar algblomningen och andra forskare menar att det är fosforns. Dessa två "läger" försöker förståss överbevisa varandra att just deras teori är den rätta.
Vad man vet är att jordbruken runt Östersjön står för 59% av kväve och 55% fosforutsläppen som de mänskliga verksamheterna släpper ut i Östersjön. Efter jordbruken kommer kommer privata och kommunala avlopp. Det finns många sommarstugor idag som inte har godkända avlopp, både i Sverige och utomlands. De läckage som jordbruken står för kan inte samlas upp i reningsverk eller renas vid industrierna innan de släpps ut i Östersjön och kallas därför diffusa utsläpp.
Andra forskare menar att om man pumpar ner syre i Östersjöns botten kommer algblomningarna att sluta då botten inte längre är syrefri och de organismer som förbrukar syret i vattnet kan vandra in igen.
En tredje teori är att man fiskat för mycket torsk. Torsken jagar och äter skarpsill och skarpsillen äter djurplankton (små frisimmande djur). Om djurplankton minskar så äter de inte lika mycket växt-plankton (små frisimmande växter). Förslaget från dessa forskare är att yrkesfiskare tilldelas fiskekvoter så att de inte fiskar upp för mycket torsk. Då skulle algblomningen minska enligt den här forskargruppen, men det är ingenting som yrkesfiskarna vill, eftersom de redan har begränsade fiskekvoter och andra yrkesfiskare från andra länder fiskar då på svenskt vatten.
Ett förslag är att pumpa ner syre i Östersjöns botten. Det skulle bli mycket dyrt och man vet inte vilka konsekvenser den åtgärden skulle få.
En åtgärd som EU har lagstiftat är att alla städer i EU ska ha reningsverk. De ger ekonomiskt stöd till (pengar) att bygga reningsverk i städerna runt Östersjön.
Köpenhamn hade bara mekanisk rening fram till 1996. (Det innebär att man samlade in fekalierna och toalettpappret, men inte renade urin. Urinen innehåller mycket kväve). Många städer runt Östersjön har inte, eller har just fått reningsverk. Det är främst de länder som varit fattiga länge som Polen, Lettland, Litauen, Estland och Ryssland som saknar eller saknat rening.
Avloppsvatten som kommer till reningsverket, Toalettpapper, fekalier, cigarettfimpar, dambindor och kondomer -allt som spolas ner
i toaletten kommer till reningsverket.
En annan lösning vore att jordbruken slutade konstgödsla. Det är enklare sagt än gjort, men det är tur för Östersjön att jordbruken i de baltiska stater( Estland, Lettland Litauen) är eftersatta och inte har råd att köpa konstgödsel. Men det tar vi upp senare.
En åtgärd är att man kontrollerar fabriksutsläppen mer noggrant nu och efter direktiv från EU. Fabrikören måste visa att han tar hand om de miljöfarliga ämnena på ett, ur miljösynpunkt, riktigt sätt.
Länsstyrelsen står för mycket utbildning som ger behörighet att använda miljöfarliga ämnen och tar
också prover för analyser.
Som ni förstår vet inte regeringar, forskare eller kommuner hur man ska hantera de svåra förhållanden som Östersjön befinner sig i. En sak är klar - blir det inga förbättringar så kommer havet att dö och ytterst lite liv kommer att kunna leva i dess vatten, människorna kommer inte att kunna bada och stora rekreationsvärden (rekreation är att ta igen sig, byta miljö och avkopplande aktiviteter t.ex. hyra en sommarstuga vid Östersjökusten eller skärgården). och naturresurser går till spillo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar